 |
| Jakobsbergsskolan på kvällstid. |
Visar inlägg med etikett Skolor. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Skolor. Visa alla inlägg
tisdag 26 mars 2013
Jakobsbergsskolan - en hotad och bevarandevärd byggnad
...från 1905. Här ett par interiörbilder som jag tog när jag var där på årsmöte med Föreningen för Byggnadskultur den 12 mars.
Tilläggas kan att Jakobsbergsskolan under de senaste åren inte har haft fler felanmälningar än den betydligt nyare Ölmeskolan. Jag kan komplettera med siffror senare.
onsdag 21 november 2012
måndag 19 november 2012
Jakobsbergsskolans vara eller icke vara
Med anledning av den senaste tidens turbulens om vad som tidigare beslutats eller ej när det gäller det nya Teknik- och Innovationscentrets placering, finns det skäl att blicka tillbaka lite på Jakobsbergs skolans historia. Jag tänker m a o i detta inlägg inte fördjupa mig i vilka beslut i frågan som tagits eller inte tagits. Gör jag det, så blir det på Kommunalrådsbloggen (länk i spalten t h).
Centret/centrumet - välj själv - skall inrymma alla gymnasieutbildningar som inte finns på nuvarande Brogårdsgymnasiet samt SFI och KomVux, är det tänkt. Det var i varje fall vad som sades i samband med beslutet i juni 2011.
Jag som KS-ledamot har gått med på att ge ett planuppdrag för kvarteret Björktrasten. Detta beror på att när ett Teknik- och Innovationscentrum diskuterades för flera år sedan, dvs långt innan det att Sweco genomförde sin skollokalsutredning, så var det tomten i hörnet Norra Staketgatan och Prästgatan som nämndes, där parkeringsplatsen nu ligger. I det skedet fanns det också tankar på annan bebyggelse bakom Stadshotellet och att riva Broängsbadet var ännu inte aktuellt. Jag har tyckt att det har låtit vettigt.
I ett senare skede har det talats om att man skulle kunna bevara Jakobsbergsskolan och på något sätt "bygga in den" i ett nytt Teknik- och Innovationscentrum. Även detta har jag tyckt låtit som en vettig tankegång - att bevara och utnyttja denna fina, gamla byggnad.
För mig är det helt enkelt otänkbart och oacceptabelt att riva nuvarande Jakobsbergsskolan. Blir det fråga om det, måste vi oundvikligen utreda ett alternativt område! Det är inte heller bara att ändra på den i fullmäktige fastlagda tidsplanen. Ska vi göra det, måste vi antingen ta ett nytt beslut och delegera till KS att ta beslut om åtgärder som avviker från den beslutade tids- och åtgärdsplanen eller också lyfta alla avvikelser från dessa till KF för beslut.
Jag har om inte förr under de senaste två åren lärt mig att prat och muntliga förespeglingar inte är något att lita på. Därför måste vi presenteras ritningar över området innan vi går till beslut samt få en redogörelse för hur detta område kan täcka de behov som finns. Redan finns det ju uppenbara problem, nämligen med fordonslinjen. Vändplan för långtradare går knappast att klämma in där.....! Det går inte heller bakom stadshotellet!
Ska vi samlokalisera alla återstående utbildningar, är därför den av Sweco föreslagna tomten på Svinvallen den absolut lämpligaste. Förutom att man har tämligen nära till Brogårdsskolan (man har tänkt att eleverna skall samutnyttja matsal, men den idén får man då kanske överge?), har man även lätt att komma in med fordon. Alternativet är att övningsplan för långtradare etc blir kvar vid Presterud.
Flickskolan
Den första flickpensionen bildades ca 1815 och låg vid Sjötullen. På 1830-talet skapades en pension i Jerns gård vid Hovslagaregatan och en välrustad flickpension, Wagnerska flickpensionen, som styrdes av stadens fruar, skapades 1844 och lokal uppläts i Fiskalgården.
1864 öppnade fröken Therése Kamph en skola för flickor i handlare Olssons gård på Gamla Kyrkogatan. Skolan lades ned 1871. 1873 hade en syster till rektor Magnell, fröken Magnell, pension på Östra Staketgatan.
1875 tänkte man låta flickorna nöja sig med folkskolan, men året efter annonserade rektor Lagerlöf vid Läroverket ut en kortare kurs i språklära och litteraturhistoria för flickor. Några dagar senare kom några personer överens om att skapa ett elementarläroverk för flickor. Den 4 september 1876 invigdes skolan med 67 elever.
Året därpå flyttade skolan in i Gamla Hotellet vid Södra torget. I och med stora donationer fann dock lokalfrågan sin lösning och flickskolan kunde flytta in i sina lokaler (idag Jakobsbergsskolan), som invigdes 1905. 1909 tilldelades den 8-åriga flickskolan normalskolekompetens. (Källa: Axel Emil Lööfs och Arvid Ernviks Kristinehamns Historia, del III)
Skolvägar
Både min mor och min syster har gått på den gamla Flickskolan, som Jakobsbergsskolan hette förr. Själv gick jag mina första tre år i Hantverkshuset på andra sidan ån; nu privatbostad. Vi gick balansgång på räcket över ån hem från skolan och tävlade om vilka som kunde hålla skolväskorna längst ut på fingret utan att tappa ned dem i ån.
Även min mor gick balansgång över ån, har hon berättat (hon bodde mitt emot stationen på Spårgatan), fast då var det bara ett smalt järnräcke, sa hon när jag som vuxen berättade om min och mina kamraters balansgång och tyckte att min balansgång på det tämligen breda träräcket väl inte var så värst mycket att komma med....
Ibland var min mor väldigt orolig av sig, men tydligen inte när det gällde skolvägen. Ja, det var andra tider på den tiden! Kul hade vi, iallafall, och ingen vare sig tappade skolväskan eller ramlade ner i ån - varken på min eller min mors tid! Detta bara sagt som lite kuriosa och inte som en uppmaning till barn att gå på broräcket på väg hem från skolan..!
Centret/centrumet - välj själv - skall inrymma alla gymnasieutbildningar som inte finns på nuvarande Brogårdsgymnasiet samt SFI och KomVux, är det tänkt. Det var i varje fall vad som sades i samband med beslutet i juni 2011.
Jag som KS-ledamot har gått med på att ge ett planuppdrag för kvarteret Björktrasten. Detta beror på att när ett Teknik- och Innovationscentrum diskuterades för flera år sedan, dvs långt innan det att Sweco genomförde sin skollokalsutredning, så var det tomten i hörnet Norra Staketgatan och Prästgatan som nämndes, där parkeringsplatsen nu ligger. I det skedet fanns det också tankar på annan bebyggelse bakom Stadshotellet och att riva Broängsbadet var ännu inte aktuellt. Jag har tyckt att det har låtit vettigt.
I ett senare skede har det talats om att man skulle kunna bevara Jakobsbergsskolan och på något sätt "bygga in den" i ett nytt Teknik- och Innovationscentrum. Även detta har jag tyckt låtit som en vettig tankegång - att bevara och utnyttja denna fina, gamla byggnad.
För mig är det helt enkelt otänkbart och oacceptabelt att riva nuvarande Jakobsbergsskolan. Blir det fråga om det, måste vi oundvikligen utreda ett alternativt område! Det är inte heller bara att ändra på den i fullmäktige fastlagda tidsplanen. Ska vi göra det, måste vi antingen ta ett nytt beslut och delegera till KS att ta beslut om åtgärder som avviker från den beslutade tids- och åtgärdsplanen eller också lyfta alla avvikelser från dessa till KF för beslut.
Jag har om inte förr under de senaste två åren lärt mig att prat och muntliga förespeglingar inte är något att lita på. Därför måste vi presenteras ritningar över området innan vi går till beslut samt få en redogörelse för hur detta område kan täcka de behov som finns. Redan finns det ju uppenbara problem, nämligen med fordonslinjen. Vändplan för långtradare går knappast att klämma in där.....! Det går inte heller bakom stadshotellet!
Ska vi samlokalisera alla återstående utbildningar, är därför den av Sweco föreslagna tomten på Svinvallen den absolut lämpligaste. Förutom att man har tämligen nära till Brogårdsskolan (man har tänkt att eleverna skall samutnyttja matsal, men den idén får man då kanske överge?), har man även lätt att komma in med fordon. Alternativet är att övningsplan för långtradare etc blir kvar vid Presterud.
 | |
| Förberedande klass 2 eller 3, 1917 eller 1918 med både pojkar och flickor. Min mor inramad näst längst t h vid frökens knä. |
 |
| Inifrån ett av klassrummen, troligen omkring 1917 - 1918 (åter min mor inramad). |
Den första flickpensionen bildades ca 1815 och låg vid Sjötullen. På 1830-talet skapades en pension i Jerns gård vid Hovslagaregatan och en välrustad flickpension, Wagnerska flickpensionen, som styrdes av stadens fruar, skapades 1844 och lokal uppläts i Fiskalgården.
1864 öppnade fröken Therése Kamph en skola för flickor i handlare Olssons gård på Gamla Kyrkogatan. Skolan lades ned 1871. 1873 hade en syster till rektor Magnell, fröken Magnell, pension på Östra Staketgatan.
1875 tänkte man låta flickorna nöja sig med folkskolan, men året efter annonserade rektor Lagerlöf vid Läroverket ut en kortare kurs i språklära och litteraturhistoria för flickor. Några dagar senare kom några personer överens om att skapa ett elementarläroverk för flickor. Den 4 september 1876 invigdes skolan med 67 elever.
Året därpå flyttade skolan in i Gamla Hotellet vid Södra torget. I och med stora donationer fann dock lokalfrågan sin lösning och flickskolan kunde flytta in i sina lokaler (idag Jakobsbergsskolan), som invigdes 1905. 1909 tilldelades den 8-åriga flickskolan normalskolekompetens. (Källa: Axel Emil Lööfs och Arvid Ernviks Kristinehamns Historia, del III)
 |
| Någon gång runt 1920. Julia Linder, klassföreståndare, stående näst längst t v. Min mor Karin Dahlman inramad längst framme t h. Vega, sedermera Kappner inramad längst t h. |
 |
| Gympalektion med fröken Holmberg. Min mor inramad i mitten. Förmodligen vännen Vega bredvid t v. |
Både min mor och min syster har gått på den gamla Flickskolan, som Jakobsbergsskolan hette förr. Själv gick jag mina första tre år i Hantverkshuset på andra sidan ån; nu privatbostad. Vi gick balansgång på räcket över ån hem från skolan och tävlade om vilka som kunde hålla skolväskorna längst ut på fingret utan att tappa ned dem i ån.
Även min mor gick balansgång över ån, har hon berättat (hon bodde mitt emot stationen på Spårgatan), fast då var det bara ett smalt järnräcke, sa hon när jag som vuxen berättade om min och mina kamraters balansgång och tyckte att min balansgång på det tämligen breda träräcket väl inte var så värst mycket att komma med....
Ibland var min mor väldigt orolig av sig, men tydligen inte när det gällde skolvägen. Ja, det var andra tider på den tiden! Kul hade vi, iallafall, och ingen vare sig tappade skolväskan eller ramlade ner i ån - varken på min eller min mors tid! Detta bara sagt som lite kuriosa och inte som en uppmaning till barn att gå på broräcket på väg hem från skolan..!
söndag 26 juni 2011
Den sista skolan i Visnums Kil
...dvs Kärrs skola, skall nu enligt KF-beslutet den 16 juni läggas ner i likhet med tre andra F-6-skolor i Kristinehamns kommun....ja, F-6 är den numera bara i form av BäckKärr; dvs en hopslagning av skolorna i Bäckhammar och Kärr. I Kärr går nu bara F-2 och i Bäckhammar, som följaktligen också skall avvecklas, går åk 3-6. De sista som fick flytta från Kärr var eleverna i åk 3. Totalt sett är det alltså fem skolor upp till som max åk 6 som skall avvecklas, eller sex skolbyggnader samt ett antal tillfälliga och q-märkta paviljonger. För vissa av Kärrbarnens del, innebär det alltså, som jag skrivit tidigare, tre mil eller mer enkel resa till skolan.
Även om eleverna kommer att få starta upp det nya läsåret i sin gamla skola i Kärr (Bäckhammar skall avvecklas först 2012), kan det vara på sin plats att lägga in lite bilder på skolan, som har gott om utrymme och skulle vara hur fin som helst, om den bara fick lite målarfärg på in- och utsidan samt tillgänglighetsanpassades med hiss och handikapptoalett.
Möjligen kanske något fönster behöver tätas och uppvärmningen ändras, men annars tycks den ju fungera bra, även om vattnet, i likhet med vad fallet är i Grunnebacka, behöver renas med en tämligen avancerad reningsutrustning. Vad jag förstår är det samma brunn idag som när den byggdes 1954. Eller är det ledningarna som korkat igen av föroreningar?
Vad skulle en upprustning av Kärrs skola samt byggande av en idrottshall ha kostat?
Även om eleverna kommer att få starta upp det nya läsåret i sin gamla skola i Kärr (Bäckhammar skall avvecklas först 2012), kan det vara på sin plats att lägga in lite bilder på skolan, som har gott om utrymme och skulle vara hur fin som helst, om den bara fick lite målarfärg på in- och utsidan samt tillgänglighetsanpassades med hiss och handikapptoalett.
Möjligen kanske något fönster behöver tätas och uppvärmningen ändras, men annars tycks den ju fungera bra, även om vattnet, i likhet med vad fallet är i Grunnebacka, behöver renas med en tämligen avancerad reningsutrustning. Vad jag förstår är det samma brunn idag som när den byggdes 1954. Eller är det ledningarna som korkat igen av föroreningar?
Vad skulle en upprustning av Kärrs skola samt byggande av en idrottshall ha kostat?
Det står inte vem som har givit diplomet, men så här står det på det:
"För att genom noggrann planering och trimmad schemaläggning lyckats förkorta avstånd i tid och rum.
Med hjälp av brukare och entreprenörer har Kärr tagit god plats på politikernas kartor"
Ett av klassrummen
Källsortering
Ett övergivet klassrum. Det tillhörde dock trean, som fick flytta till Bäckhammar.
Ett grupprum i paviljongen
Förskoleklassens rum. Nästa år blir eleverna nio stycken och året därpå enligt uppgift tretton. Den sistnämnda uppgiften behöver dock verifieras.
Förskoleklassens rum igen
Och även här.
En tämligen ny rullstolsramp, som leder in i paviljongen.
Lärarnas arbetsrum - ett f d klassrum, så det är väl tilltaget!
Den trevliga matsalen.
tisdag 21 juni 2011
En avlövad södra landsbygd
Den 16 juni fattade Kristinehamns kommunfullmäktige beslutet att lägga ner skolorna i Kärr, Visnums Kil, och i Bäckhammar, Visnum. De enda skolorna som blir kvar i den södra delen, som tidigare varit en egen kommun och som idag har ca 3 200 invånare, är Björneborgs skola (F-6) i norra Visnum och Grunnebacka skola (F-6) i Rudskoga. De tre kommundelarna söder om Kristinehamns tätort utgör 336 km2, varav Visnum 184, Visnums Kil 99 och Rudskoga 53 km2.
Det är inte konstigt om man börjar känna sig avlövade. Kanske hade det varit bättre att man hade fortsatt som egen kommun? I och med den stora kommunreformen 1952 uppgick de tidigare landskommunerna Visnums Kil, Rudskoga och Södra Råda i Visnums kommun, som kom att ha sitt säte och sitt kommunhus i Nybble. I Nybble fanns även skola, apotek, post, polis, vårdcentral, äldreboende, affär m m.
1971 uppgick Visnums kommun exkl Södra Råda, som kom att tillhöra Gullspångs kommun, i Kristinehamns kommun och hur skall man beteckna utvecklingen efter detta? I Nybble har följande hänt:
- Äldreboendet Svedjegården har lagts ner i etapper fram till ca år 2003, då det avvecklades helt.
- Post, polis etc har försvunnit (statligt, dock).
- Apoteket har lagts ner (lönade sig inte längre sedan lägsta pris-regeln infördes; alltså inget kommunalt beslut).
- Skolan har lagts ner (löfte om en ny gavs)
- Macken har lagts ner (flera skäl)
- Paketutlämningen har flyttats från affärerna i Nybble och Skottlanda (Rudskoga) till Bäckhammar (statligt påbud), trots att endast 15 % av paketutlämningen tidigare skedde där. Dock ligger ju Bäckhammar i Visnum, så för tidigare Visnums kommuns del har det inneburit ett utlämningsställe istället för tre. För att vi ska åka bil lite mindre? :-)
Vad händer om barnfamiljerna flyttar härifrån? Blir det bara rutschkanorna kvar då?
Jag minns när man lade ner Svedjegården, sista etappen. Då räknade man till ca 20 barn här som behövde dagis. De hade kunnat inrymmas i Svedjegården, där det också fanns ett kök, men någon förskola blev det inte.
Vad ska man för övrigt kalla denna utveckling; den kommunala och statliga landsbygdspolitiken? Jag minns när vi hade missionshuset i Berg, Medhamn, som vårt sommarställe mellan ca 1964 och 1985 och vi gick till Elis Johanssons (Ingemar Johanssons, f d riksmarschalkens och lekledarens, i Medhamn, far) affär och handlade. Sedan kom visst konsumbussarna och därefter försvann konsumbussarna. Då var redan affären utkonkurrerad....
Ska man kalla kommunsammanslagningen för kolonialisering? Brödet kommer från kolonierna på landet, som också servar med skattepengar - inte i form av tunnor spannmål, men i form av kronor och ören. I städerna byggs väl upplysta vägar och cykelvägar och infrastruktur i närheten av de strandnära bostäderna för de bemedlade, där också i Kristinehamns fall Djurgårdsskolan byggs ut (behöver dock renoveras och fräschas upp invändigt, inte minst) för att ta emot alla nybyggarnas barn och där också en del av landsortens barn är tänkta att gå....
Vägarna på landet är i huvudsak samfällighetsvägar, som sliter på bilarna och som ofta knappt är farbara. Här i söder togs också för några år sedan 19 gatlyktor bort, så att barnen på flera ställen får stå och vänta på skolbussen i mörker under vinterhalvåret....
Här i söder vill man inte ha samma service som i staden, men man vill ha en skola; en skola dit barnen inte behöver åka tre mil.
Den 16 juni beslutade dock KF att lägga ner Visnums Kils sista skola. Den sista av tre. Att vänta sig en ny i Nybble, Visnum, tycks vara att vänta sig för mycket. Istället är det resor på ibland över tre mil enkel resa som väntar 6-7-åringarna.
Skolor i Kristinehamn
I den senaste skoldebatten; den som har pågått sedan den 31 mars 2011, dvs den dag då SWECO Architects AB och SWECO Eurofutures AB presenterade sitt skolförslag, har det ofta framförts att den här frågan har pågått i 25 år (gäller främst skolorna i söder), så därför är det dags att sätta ner foten.
Dock ter sig i ett historiskt perspektiv 25 år som väldigt kort, faktiskt. Jag redogör nedan i en sammanfattning vad Axel Emil Lööf skrivit i sin Kristinehamnshistorik om skolorna i Kristinehamn. Nota bene att Visnums kommun, som förutom Södra Råda kom att tillhöra Kristinehamns kommun först 1971, inte ingår (läs mer om Visnums kommun här). Mer om skolorna i Visnums Kil, av vilka den sista nu beslutats läggas ner, kan du läsa här.
Framväxandet av folkskolor i Kristinehamn
Den första skolordningen togs på Axel Oxenstiernas uppdrag fram av tolv teologer och var färdig 1649. För provinsstäder förordades s k trivialskolor med fyra ettåriga klasser samt en på första klassen byggande ”skriv- och räkneklass”.
Redan i samband med Kristinehamns grundande inrättades en ”pedagogi”. Den hade till en början bara en klass men blev så småningom organiserad enligt bestämmelserna i skolordningen.
För att finansiera skolutgifterna och betala lärarlönerna tilldelades Karlstads superintendentia en viss mängd spannmål per år, vilken skulle levereras från ett visst antal kyrkohärbärgen i Östersysslet, bl a Ölme, Visnum och Rudskoga. 1650 var behovet vid Kristinehamns barnaskola 50 tunnor spannmål. Drottning Kristina donerade redan år 1643 20 tunnor spannmål till lärarlön.
I skolan läste man bl a svenska och latin inkl Ciceros brev och de viktigaste latinska glosorna, svensk och latinsk handstil, grammatik, siffror och värden, Luthers lilla katekes, intervallerna på notsystemet m m. Man hade också tid för förströelser och lekar, såsom bollspel och springlekar. Man började kl 6 på morgonen och slutade oftast kl 4 eller 5 på em, utom på onsdagar, då man slutade kl 2 och lördagar kl 3.
Efter 1743 blev skolan 2-klassig pedagogi och därefter 3-klassig; dvs utbildningen blev, från att ha varit ettårig, först tvåårig och sedan treårig.
1649 års skolordning, som gällde till 1693, avlöstes av en ny skolordning som gällde till 1724, då ännu en skolordning kom som gällde till 1807. I denna blev den omstridda rätten för privatlärare att konkurrera med stadens barnaskola stadfästad. I denna bestämdes också att alla skulle börja kl 6 året om. Tidigare hade man börjat kl 8 under den mörkaste årstiden, men nu blev det alltså hårdare bud.
Kravet på förkunskaper var att man kunde läsa svenska innantill innan man började första klass. Skolaga tilläts. På söndagarna skulle dessutom eleverna, även tidigare elever, infinna sig i kyrkan och stå i koret för att underkasta sig inspektion.
Fattiga skolpojkar hade rätt att sjunga på gatorna för att tjäna ihop till sitt uppehälle. Pojkarna sjöng t o m 1719 även i likprocesser och liktåg. Vid Fastingsmarknaderna fick dock eleverna vara lediga en hel månad. Dock ansåg man vid en sockenstämma 1772 att åtta dagar borde vara tillräckligt.
1772 riktades från stadsbor en hel del kritik mot de två lärarna och en klagoskrift ingavs, där det bl a påstods att ”de under sitt vistande här i staden funnit den här varande skolan i den beklagansvärda ställning, som på ingen annan ort, där de vistats, fått ske.”
De beklagar att de måste skicka sina barn till denna skola och begär att magistraten måste ingripa: ”Oordningen i skolan skall vara så stor, att ehuru gossarna komma tillsammans i rättan tid, det likväl oftast skall hända, att läromästarna ej anlända förrän en à två timmar efteråt och åtskilliga gånger alldeles utebliva, varav händer, att gossarna i stället för övning och lärdom i nyttiga stycken utöva de styggaste vanarter med slagsmål, svordom, nedriga talesätt och mycket annat syndigt, som de äldre lära de yngre. De som bo skolan närmast, skola bäst kunna vittna om allt oskick, buller och oväsen, som övas; och då läromästarna sent omsider ankomma, rättas sådant med omåttlig aga, som de späda sinnena mer förvärrar än förbättrar.”
De två lärarna blev senare kyrkoherde i Ed respektive skolrektor i Åmål.
Lokaler och reformer
Kristinehamns första barnskola, Pedagogien, som var en skola för nybörjare, tillkom 1664. I början höll man till i olika hus, men 1667 fick man en sal på Ellika Larsdotters gård. 1668 stod en skolbyggnad färdig på en tomt mittför Österlånggatans norra mynning och mellan Gamla Kyrkogatan och Varnan, tomt nr 52 ½.
Den gamla skolbyggnaden förföll under de nordiska krigens tid och revs 1750. 1754 erbjöds landsförsamlingen att få tillträde till skolbyggnaden, men vägrade, varpå staden byggde själv och 1756 stod det nya skolhuset färdigt. 1778 beslutades att Varnum skulle bygga sin sockenstuga ovanpå skolhuset, som också skulle få användas som rådstuga. Detta samröre upphörde dock 1838, då skolmästaren var trångbodd och behövde rummen.
1824, 18 år före 1842 års skolstadga diskuterades en ny pedagogik, som kallades växelundervisning, eller Lancastermetoden, och som gick ut på att en lärare med hjälp av äldre elever, monitörer, skulle kunna undervisa flera hundra elever i en enda sal. Man behövde också för denna metod ett erforderligt rum.
Beslut om att omvandla hörarskolan till en växelundervisningsskola fattades, men då den lärare som förordade metoden hann avlida, var den fortfarande två år senare inte införd. Dock inrättades detta år en folkskola, Nilssonska folkskolan, i Nordenfeldtska huset. Där inrättades en sal för 100 elever, som skulle få sin undervisning enligt växelundervisningsmetoden eller kombination folkskola /pedagogi.
Tio år senare 1838 beslutade man om skilsmässa mellan läroverket och folkskolan. 1840 organiserades läroverket som dels realskola, dels lärdomsskola; dvs en skola som skulle förbereda för högre studier. Lokalfrågan vållade bekymmer och skolan inrymdes i Rådhuset inkl i Rådhussalen. Ca 10 år senare kunde skolan flytta till en egen nybyggnad där den gamla kyrkan stått (och förmodligen där nuvarande Brogårdsgymnasiet ligger).
I 1807 års skolordning infördes moderna språk och naturvetenskapliga ämnen i gymnasierna. Skolordningen var f ö reaktionär och underströk gymnasiernas karaktär av prästutbildningsanstalter. Några 2-3 åriga klasser gjordes också 4- eller 6-åriga, vilket mötte kritik och ledde till att regeringen tillsatte ”Stora uppfostringskommittén”. Man tyckte väl kanske att var man tillräckligt flitig, borde 3 år räcka och att behovet av 4 - 6 års skola var ett tecken på lathet eller dålig fostran?
1842 genomfördes folkskolestadgan och lärarna fick lön. 1847 – 48 motionerade borgmästare Elis Wahlund i riksdagen om inrättande av en skola med 4 lärare i staden. Han fick stöd av prosten O H Schröder i Visnum.
1849 infördes ämnesläsning och rätten att bli befriad från undervisning i latin, grekiska och hebreiska infördes. Bortval av ämnen förbjöds f ö och tyska infördes som första moderna språk istället för franska.
1863 inrättade Missionsföreningen en egen skola, som 1870 ersattes av Källgårdsskolan som fyra år senare hade två manliga och två kvinnliga folkskollärare och sex småskollärarinnor. 1872 köpte staden Assembléhuset och inrättade skolsalar även där. Redan 1888 var skollokalerna överfulla och 1890 hade antalet folkskollärare blivit 16 stycken, varav tio kvinnor och sex män. I Villastaden ville man ha en egen skola och 1904 stod Hacklehemsskolan klar.
1948 fanns i Kristinehamn följande folkskolor: Södermalmskolan, Hacklehemsskolan, Källgårdsskolan, Sannaskolan, Djurgårdsskolan, Tullportsskolan, Järsbergs skola och Strands skola. Lärarpersonalen uppgick till ca 85 personer och antalet elever inkl fortsättningsskolan 2000. OBS att Visnum, Rudskoga och Visnums Kil då var tre egna landskommuner, som 1952 gick ihop i Visnums kommun tillsammans med Södra Råda.
Läroverket
1858 beslutades att bygga ett läroverk. Fortfarande undervisades eleverna i Rådhussalen. Läroverket, byggt av gammalt virke från den rivna kyrkan, stod färdigt att tas i bruk 1862. 1866 fanns i Kristinehamns läroverk, som var från åk 6, 77 elever fördelade på 6 lärare inkl rektor, vilket gjorde 13 elever / lärare, jmfört med Karlstad 18 / lärare och Örebro 26 / lärare – en komparativ fördel. Elevantalet steg och eleverna fick även hålla till i gymnastiksalen. 1882 byggdes dock ett separat gymnastikhus.
1915 revs den gamla byggnaden och ett nytt läroverk stod färdigt samma år. Annexbyggnaden uppläts till Landstingets småskoleseminarium. 1931 inrättades en första gymnasiering på såväl latin- som reallinjen och sedan en ny ring årligen.
Annexet byggdes om och togs i anspråk av läroverket 1932. De första studenterna utexaminerades från reallinjen 1934 och latinlinjen 1935. Kristinehamns högre allmänna läroverk hade elever från Vansbro i norr till Gullspång i söder men även elever från Filipstad, Karlskoga, Hällefors och Degerfors. 1959 hade läroverket 800 elever.
Flickskolan
Den första flickpensionen bildades ca 1815 och låg vid Sjötullen. På 1830-talet skapades en pension i Jerns gård vid Hovslagaregatan och en välrustad flickpension, Wagnerska flickpensionen, som styrdes av stadens fruar, skapades 1844 och lokal uppläts i Fiskalgården.
1864 öppnade fröken Therése Kamph en skola för flickor i handlare Olssons gård på Gamla Kyrkogatan. Skolan lades ned 1871. 1873 hade en syster till rektor Magnell, fröken Magnell, pension på Östra Staketgatan.
1875 tänkte man låta flickorna nöja sig med folkskolan, men året efter annonserade rektor Lagerlöf vid Läroverket ut en kortare kurs i språklära och litteraturhistoria för flickor. Några dagar senare kom några personer överens om att skapa ett elementarläroverk för flickor. Den 4 september 1876 invigdes skolan med 67 elever.
Året därpå flyttade skolan in i Gamla Hotellet vid Södra torget. I och med stora donationer fann dock lokalfrågan sin lösning och flickskolan kunde flytta in i sina lokaler (idag Jakobsbergsskolan), som invigdes 1905. 1909 tilldelades den 8-åriga flickskolan normalskolekompetens.
KPS, Kristinehamns Tekniska Aftonskola, Skolan för vuxna synskadade, Landstingets småskoleseminarium och Värmlands och Örebro läns skogsskola får vi ta en annan gång!
Dock ter sig i ett historiskt perspektiv 25 år som väldigt kort, faktiskt. Jag redogör nedan i en sammanfattning vad Axel Emil Lööf skrivit i sin Kristinehamnshistorik om skolorna i Kristinehamn. Nota bene att Visnums kommun, som förutom Södra Råda kom att tillhöra Kristinehamns kommun först 1971, inte ingår (läs mer om Visnums kommun här). Mer om skolorna i Visnums Kil, av vilka den sista nu beslutats läggas ner, kan du läsa här.
Framväxandet av folkskolor i Kristinehamn
Den första skolordningen togs på Axel Oxenstiernas uppdrag fram av tolv teologer och var färdig 1649. För provinsstäder förordades s k trivialskolor med fyra ettåriga klasser samt en på första klassen byggande ”skriv- och räkneklass”.
Redan i samband med Kristinehamns grundande inrättades en ”pedagogi”. Den hade till en början bara en klass men blev så småningom organiserad enligt bestämmelserna i skolordningen.
För att finansiera skolutgifterna och betala lärarlönerna tilldelades Karlstads superintendentia en viss mängd spannmål per år, vilken skulle levereras från ett visst antal kyrkohärbärgen i Östersysslet, bl a Ölme, Visnum och Rudskoga. 1650 var behovet vid Kristinehamns barnaskola 50 tunnor spannmål. Drottning Kristina donerade redan år 1643 20 tunnor spannmål till lärarlön.
I skolan läste man bl a svenska och latin inkl Ciceros brev och de viktigaste latinska glosorna, svensk och latinsk handstil, grammatik, siffror och värden, Luthers lilla katekes, intervallerna på notsystemet m m. Man hade också tid för förströelser och lekar, såsom bollspel och springlekar. Man började kl 6 på morgonen och slutade oftast kl 4 eller 5 på em, utom på onsdagar, då man slutade kl 2 och lördagar kl 3.
Efter 1743 blev skolan 2-klassig pedagogi och därefter 3-klassig; dvs utbildningen blev, från att ha varit ettårig, först tvåårig och sedan treårig.
1649 års skolordning, som gällde till 1693, avlöstes av en ny skolordning som gällde till 1724, då ännu en skolordning kom som gällde till 1807. I denna blev den omstridda rätten för privatlärare att konkurrera med stadens barnaskola stadfästad. I denna bestämdes också att alla skulle börja kl 6 året om. Tidigare hade man börjat kl 8 under den mörkaste årstiden, men nu blev det alltså hårdare bud.
Kravet på förkunskaper var att man kunde läsa svenska innantill innan man började första klass. Skolaga tilläts. På söndagarna skulle dessutom eleverna, även tidigare elever, infinna sig i kyrkan och stå i koret för att underkasta sig inspektion.
Fattiga skolpojkar hade rätt att sjunga på gatorna för att tjäna ihop till sitt uppehälle. Pojkarna sjöng t o m 1719 även i likprocesser och liktåg. Vid Fastingsmarknaderna fick dock eleverna vara lediga en hel månad. Dock ansåg man vid en sockenstämma 1772 att åtta dagar borde vara tillräckligt.
1772 riktades från stadsbor en hel del kritik mot de två lärarna och en klagoskrift ingavs, där det bl a påstods att ”de under sitt vistande här i staden funnit den här varande skolan i den beklagansvärda ställning, som på ingen annan ort, där de vistats, fått ske.”
De beklagar att de måste skicka sina barn till denna skola och begär att magistraten måste ingripa: ”Oordningen i skolan skall vara så stor, att ehuru gossarna komma tillsammans i rättan tid, det likväl oftast skall hända, att läromästarna ej anlända förrän en à två timmar efteråt och åtskilliga gånger alldeles utebliva, varav händer, att gossarna i stället för övning och lärdom i nyttiga stycken utöva de styggaste vanarter med slagsmål, svordom, nedriga talesätt och mycket annat syndigt, som de äldre lära de yngre. De som bo skolan närmast, skola bäst kunna vittna om allt oskick, buller och oväsen, som övas; och då läromästarna sent omsider ankomma, rättas sådant med omåttlig aga, som de späda sinnena mer förvärrar än förbättrar.”
De två lärarna blev senare kyrkoherde i Ed respektive skolrektor i Åmål.
Lokaler och reformer
Kristinehamns första barnskola, Pedagogien, som var en skola för nybörjare, tillkom 1664. I början höll man till i olika hus, men 1667 fick man en sal på Ellika Larsdotters gård. 1668 stod en skolbyggnad färdig på en tomt mittför Österlånggatans norra mynning och mellan Gamla Kyrkogatan och Varnan, tomt nr 52 ½.
Den gamla skolbyggnaden förföll under de nordiska krigens tid och revs 1750. 1754 erbjöds landsförsamlingen att få tillträde till skolbyggnaden, men vägrade, varpå staden byggde själv och 1756 stod det nya skolhuset färdigt. 1778 beslutades att Varnum skulle bygga sin sockenstuga ovanpå skolhuset, som också skulle få användas som rådstuga. Detta samröre upphörde dock 1838, då skolmästaren var trångbodd och behövde rummen.
1824, 18 år före 1842 års skolstadga diskuterades en ny pedagogik, som kallades växelundervisning, eller Lancastermetoden, och som gick ut på att en lärare med hjälp av äldre elever, monitörer, skulle kunna undervisa flera hundra elever i en enda sal. Man behövde också för denna metod ett erforderligt rum.
Beslut om att omvandla hörarskolan till en växelundervisningsskola fattades, men då den lärare som förordade metoden hann avlida, var den fortfarande två år senare inte införd. Dock inrättades detta år en folkskola, Nilssonska folkskolan, i Nordenfeldtska huset. Där inrättades en sal för 100 elever, som skulle få sin undervisning enligt växelundervisningsmetoden eller kombination folkskola /pedagogi.
Tio år senare 1838 beslutade man om skilsmässa mellan läroverket och folkskolan. 1840 organiserades läroverket som dels realskola, dels lärdomsskola; dvs en skola som skulle förbereda för högre studier. Lokalfrågan vållade bekymmer och skolan inrymdes i Rådhuset inkl i Rådhussalen. Ca 10 år senare kunde skolan flytta till en egen nybyggnad där den gamla kyrkan stått (och förmodligen där nuvarande Brogårdsgymnasiet ligger).
I 1807 års skolordning infördes moderna språk och naturvetenskapliga ämnen i gymnasierna. Skolordningen var f ö reaktionär och underströk gymnasiernas karaktär av prästutbildningsanstalter. Några 2-3 åriga klasser gjordes också 4- eller 6-åriga, vilket mötte kritik och ledde till att regeringen tillsatte ”Stora uppfostringskommittén”. Man tyckte väl kanske att var man tillräckligt flitig, borde 3 år räcka och att behovet av 4 - 6 års skola var ett tecken på lathet eller dålig fostran?
1842 genomfördes folkskolestadgan och lärarna fick lön. 1847 – 48 motionerade borgmästare Elis Wahlund i riksdagen om inrättande av en skola med 4 lärare i staden. Han fick stöd av prosten O H Schröder i Visnum.
1849 infördes ämnesläsning och rätten att bli befriad från undervisning i latin, grekiska och hebreiska infördes. Bortval av ämnen förbjöds f ö och tyska infördes som första moderna språk istället för franska.
1863 inrättade Missionsföreningen en egen skola, som 1870 ersattes av Källgårdsskolan som fyra år senare hade två manliga och två kvinnliga folkskollärare och sex småskollärarinnor. 1872 köpte staden Assembléhuset och inrättade skolsalar även där. Redan 1888 var skollokalerna överfulla och 1890 hade antalet folkskollärare blivit 16 stycken, varav tio kvinnor och sex män. I Villastaden ville man ha en egen skola och 1904 stod Hacklehemsskolan klar.
1948 fanns i Kristinehamn följande folkskolor: Södermalmskolan, Hacklehemsskolan, Källgårdsskolan, Sannaskolan, Djurgårdsskolan, Tullportsskolan, Järsbergs skola och Strands skola. Lärarpersonalen uppgick till ca 85 personer och antalet elever inkl fortsättningsskolan 2000. OBS att Visnum, Rudskoga och Visnums Kil då var tre egna landskommuner, som 1952 gick ihop i Visnums kommun tillsammans med Södra Råda.
Läroverket
1858 beslutades att bygga ett läroverk. Fortfarande undervisades eleverna i Rådhussalen. Läroverket, byggt av gammalt virke från den rivna kyrkan, stod färdigt att tas i bruk 1862. 1866 fanns i Kristinehamns läroverk, som var från åk 6, 77 elever fördelade på 6 lärare inkl rektor, vilket gjorde 13 elever / lärare, jmfört med Karlstad 18 / lärare och Örebro 26 / lärare – en komparativ fördel. Elevantalet steg och eleverna fick även hålla till i gymnastiksalen. 1882 byggdes dock ett separat gymnastikhus.
1915 revs den gamla byggnaden och ett nytt läroverk stod färdigt samma år. Annexbyggnaden uppläts till Landstingets småskoleseminarium. 1931 inrättades en första gymnasiering på såväl latin- som reallinjen och sedan en ny ring årligen.
Annexet byggdes om och togs i anspråk av läroverket 1932. De första studenterna utexaminerades från reallinjen 1934 och latinlinjen 1935. Kristinehamns högre allmänna läroverk hade elever från Vansbro i norr till Gullspång i söder men även elever från Filipstad, Karlskoga, Hällefors och Degerfors. 1959 hade läroverket 800 elever.
Flickskolan
Den första flickpensionen bildades ca 1815 och låg vid Sjötullen. På 1830-talet skapades en pension i Jerns gård vid Hovslagaregatan och en välrustad flickpension, Wagnerska flickpensionen, som styrdes av stadens fruar, skapades 1844 och lokal uppläts i Fiskalgården.
1864 öppnade fröken Therése Kamph en skola för flickor i handlare Olssons gård på Gamla Kyrkogatan. Skolan lades ned 1871. 1873 hade en syster till rektor Magnell, fröken Magnell, pension på Östra Staketgatan.
1875 tänkte man låta flickorna nöja sig med folkskolan, men året efter annonserade rektor Lagerlöf vid Läroverket ut en kortare kurs i språklära och litteraturhistoria för flickor. Några dagar senare kom några personer överens om att skapa ett elementarläroverk för flickor. Den 4 september 1876 invigdes skolan med 67 elever.
Året därpå flyttade skolan in i Gamla Hotellet vid Södra torget. I och med stora donationer fann dock lokalfrågan sin lösning och flickskolan kunde flytta in i sina lokaler (idag Jakobsbergsskolan), som invigdes 1905. 1909 tilldelades den 8-åriga flickskolan normalskolekompetens.
KPS, Kristinehamns Tekniska Aftonskola, Skolan för vuxna synskadade, Landstingets småskoleseminarium och Värmlands och Örebro läns skogsskola får vi ta en annan gång!
söndag 19 juni 2011
Experter
Fick i fredags i mitt fack Kommuninvests tidning Dialog nr 2, 2011. I den fanns två mycket tänkvärda artiklar, varav den ena var en resumé av en professor inom finansiell ekonomi, globalisering och hållbar utveckling, Noreena Hertz, budskap till Kommuninvests föreningsstämma och 25-årsjubileum.
Budskapet kanske kan vara något att ha i tankarna när nu SWECO:s förslag om omorganisation av skolverksamheten från gymnasium till förskoleklass skall verkställas, enligt beslut taget i fullmäktige den 16 juni om att svälja förslaget i sin helhet.
Trots att det bara är ett förslag, och skolor inte ritade eller upphandlade, så tas exempelvis siffran 9000 sparade kvadratmeter som en sanning. Och trots att det bara gäller skollokaler, enligt förslaget. Och trots att det blir ett antal tomma hus i form av övergivna skolor över, enligt utredningen..... Saxat ur artikeln "Överskatta inte experterna. Underskatta inte er egen förmåga!":
"BRÄCKLIGHET I EN GLOBAL TILLVARO
[...] Det är avgörande att ha rätt perspektiv och rätt strategi för att begripa den här världen. Just för att jag är medveten om vidden av utmaningen, hur svårt det är att få grepp om en så komplex värld som denna, vill jag dela med mig av den kunskapen i mitt föredrag.
UNDERBETYG NÄR DET GÄLLER ANALYS INFÖR BESLUT
För det första, vad det gäller tankar om hur vi vanligtvis gör förutsägelser om framtiden och hur vi försöker att förstå världen. Och för det andra, hur vi kan förbättra våra metoder. Hur vi kan tänka fiffigare när vi ska ta oss fram. Hur väl vi bearbetar all den information som finns för att kunna fatta våra beslut? Om jag måste betygsätta oss på en tiogradig skala skulle jag ge en trea. Varför så lågt? Jag ska ge tre skäl som jag ska redogöra i detalj.
VI LITADE BLINT PÅ EXPERTER VILKET LEDDE TILL FINANSKRISEN
[...] Vi har börjat lita alltför mycket på experter. [...] vi låter oss fångas av allt som tycks vetenskapligt. [...] de genvägar vi tar för att få grepp om all information kan göra oss en björntjänst. [...] Finanskrisen är ett expempel från senare tid på vart det kan leda, [...] vi litade på allt från kreditvärderare till ekonomer, från Alan Greenspan till Bernie Madoff. Det som ansågs vara expertutlåtanden granskades inte. [...]
VI HAR AVSAGT OSS MAKTEN
[...] Självklart har experter bidragit enormt till vår värld. [...] Problemet ligger hos oss. [...] Vi har blivit slavar under deras bestämdhet [...] Nyligen utfördes ett experiment där man undersökte hjärnan på en grupp vuxna. Deras hjärnor skannades medan de lyssnade till experter. Det vi såg var att den del av hjärnan som fattar självständiga beslut faktiskt inaktiverades när experterna talade. [...] Vet ni att studier visar att läkare ger fel diagnos i fyra fall av tio? Visste ni att ni med större sannolikhet fyller i en deklaration korrekt om ni gör det själva än om ni ger den till en revisor? Visste ni att The Economist under tio år bad finansministrar och sophämtare göra förutsägelser. Sophämtarna slog finansminstrarna. [...]
VIKTIGT ATT HÅLLA HJÄRNAN IGÅNG
[...] För vår hälsa, vårt välstånd och vår gemensamma säkerhets skull är det nödvändigt att vi behåller den beslutsfattande delen av hjärnan aktiv. [...] Att vi experter måste vara mer öppensinnade, mer demokratiska och mycket mer öppna mot personer som ifrågasätter våra åsikter. [...] på det stora hela skapar experter strikta läger. Inom dessa läger uppstår det ett dominant perspektiv som brukar tysta allt motstånd. [...]
BARN AV SIN TID
Jag har fått veta att experter styrs av tidens kulturella och sociala normer. [...] Allt det här betyder att paradigmskiften sker för långsamt och att man lätt bortser ifrån komplexitet och nyanser. Att erkänna att vi är beroende av experter och att de är begränsade är ett avgörande steg mot att ändra sitt tänkesätt. [...]
SIFFROR LJUGER ALDRIG, STRUNTSNACK!
[...]Har man fel information, fel siffror och tror på dem blint, blir det förstås svårt att fatta rätt beslut. Ibland gäller frågan inte siffror, utan större saker. Som frågan om allting kan eller ska mätas. Ibland är vi så besatta av att kvantifiera att vi försöker tränga in saker i mått som inte passar. [...]"
Frågan är hur många felaktiga parametrar som fanns med i KF:s beslut den 16 juni? Hur mycket man förlitade sig på experterna och i vilken grad experternas utlåtande hade inaktiverat "den del av hjärnan som fattar självständiga beslut".....?
Budskapet kanske kan vara något att ha i tankarna när nu SWECO:s förslag om omorganisation av skolverksamheten från gymnasium till förskoleklass skall verkställas, enligt beslut taget i fullmäktige den 16 juni om att svälja förslaget i sin helhet.
Trots att det bara är ett förslag, och skolor inte ritade eller upphandlade, så tas exempelvis siffran 9000 sparade kvadratmeter som en sanning. Och trots att det bara gäller skollokaler, enligt förslaget. Och trots att det blir ett antal tomma hus i form av övergivna skolor över, enligt utredningen..... Saxat ur artikeln "Överskatta inte experterna. Underskatta inte er egen förmåga!":
"BRÄCKLIGHET I EN GLOBAL TILLVARO
[...] Det är avgörande att ha rätt perspektiv och rätt strategi för att begripa den här världen. Just för att jag är medveten om vidden av utmaningen, hur svårt det är att få grepp om en så komplex värld som denna, vill jag dela med mig av den kunskapen i mitt föredrag.
UNDERBETYG NÄR DET GÄLLER ANALYS INFÖR BESLUT
För det första, vad det gäller tankar om hur vi vanligtvis gör förutsägelser om framtiden och hur vi försöker att förstå världen. Och för det andra, hur vi kan förbättra våra metoder. Hur vi kan tänka fiffigare när vi ska ta oss fram. Hur väl vi bearbetar all den information som finns för att kunna fatta våra beslut? Om jag måste betygsätta oss på en tiogradig skala skulle jag ge en trea. Varför så lågt? Jag ska ge tre skäl som jag ska redogöra i detalj.
VI LITADE BLINT PÅ EXPERTER VILKET LEDDE TILL FINANSKRISEN
[...] Vi har börjat lita alltför mycket på experter. [...] vi låter oss fångas av allt som tycks vetenskapligt. [...] de genvägar vi tar för att få grepp om all information kan göra oss en björntjänst. [...] Finanskrisen är ett expempel från senare tid på vart det kan leda, [...] vi litade på allt från kreditvärderare till ekonomer, från Alan Greenspan till Bernie Madoff. Det som ansågs vara expertutlåtanden granskades inte. [...]
VI HAR AVSAGT OSS MAKTEN
[...] Självklart har experter bidragit enormt till vår värld. [...] Problemet ligger hos oss. [...] Vi har blivit slavar under deras bestämdhet [...] Nyligen utfördes ett experiment där man undersökte hjärnan på en grupp vuxna. Deras hjärnor skannades medan de lyssnade till experter. Det vi såg var att den del av hjärnan som fattar självständiga beslut faktiskt inaktiverades när experterna talade. [...] Vet ni att studier visar att läkare ger fel diagnos i fyra fall av tio? Visste ni att ni med större sannolikhet fyller i en deklaration korrekt om ni gör det själva än om ni ger den till en revisor? Visste ni att The Economist under tio år bad finansministrar och sophämtare göra förutsägelser. Sophämtarna slog finansminstrarna. [...]
VIKTIGT ATT HÅLLA HJÄRNAN IGÅNG
[...] För vår hälsa, vårt välstånd och vår gemensamma säkerhets skull är det nödvändigt att vi behåller den beslutsfattande delen av hjärnan aktiv. [...] Att vi experter måste vara mer öppensinnade, mer demokratiska och mycket mer öppna mot personer som ifrågasätter våra åsikter. [...] på det stora hela skapar experter strikta läger. Inom dessa läger uppstår det ett dominant perspektiv som brukar tysta allt motstånd. [...]
BARN AV SIN TID
Jag har fått veta att experter styrs av tidens kulturella och sociala normer. [...] Allt det här betyder att paradigmskiften sker för långsamt och att man lätt bortser ifrån komplexitet och nyanser. Att erkänna att vi är beroende av experter och att de är begränsade är ett avgörande steg mot att ändra sitt tänkesätt. [...]
SIFFROR LJUGER ALDRIG, STRUNTSNACK!
[...]Har man fel information, fel siffror och tror på dem blint, blir det förstås svårt att fatta rätt beslut. Ibland gäller frågan inte siffror, utan större saker. Som frågan om allting kan eller ska mätas. Ibland är vi så besatta av att kvantifiera att vi försöker tränga in saker i mått som inte passar. [...]"
Frågan är hur många felaktiga parametrar som fanns med i KF:s beslut den 16 juni? Hur mycket man förlitade sig på experterna och i vilken grad experternas utlåtande hade inaktiverat "den del av hjärnan som fattar självständiga beslut".....?
måndag 13 juni 2011
Min inställning i skolfrågan
Mina huvudargument i skolfrågan:
- Splittra inte barnen i BäckKärr på tre skolor! Ett exempel på splittringen är att en flicka kommer att få med sig bara en klasskamrat, men ingen flicka. ”Hur kan detta påstås vara till vårt barns bästa?” frågar föräldrarna.
- Försök minimera det dagliga resandet för barnen!
- Tillgodose närhetsprincipen för de minsta barnen i årskurs F-3 även i innerstaden.
- Gör de förändringar och förbättringar som verkligen behövs, men avstå från dem som inte behövs!
- Splittra inte barnen i BäckKärr på tre skolor! Ett exempel på splittringen är att en flicka kommer att få med sig bara en klasskamrat, men ingen flicka. ”Hur kan detta påstås vara till vårt barns bästa?” frågar föräldrarna.
- Försök minimera det dagliga resandet för barnen!
- Tillgodose närhetsprincipen för de minsta barnen i årskurs F-3 även i innerstaden.
- Gör de förändringar och förbättringar som verkligen behövs, men avstå från dem som inte behövs!
tisdag 31 maj 2011
Skolor i söder
Den här vägen leder från - eller till - den gamla skolgården i Nybble.
Ett övergivet bandymål minner om barn som leker på skolgården. Nu är det mest igelkottarna som trivs där. Ska det bli nya barn som spelar bandy på skolgården inom de närmaste åren?Idag tog vi beslut i KS om att "genomföra de i "Utredning av skollokaler i Kristinehamn kommun - från förskoleklass till vuxenutbildning" föreslagna åtgärderna i sin helhet enligt den föreslagna tidsplanen.
Jag reserverade mig mot denna att-sats, eftersom jag hade lagt ett antal yrkanden, dels om att utreda skola i Nybble och F-3- eller F-2-skola i Grunnebacka, dels om att göra Strand, Hacklehem (röda delen) och Jakobsbergsskolan till F-3-skolor med kök och matsal samt ett antal yrkanden till som bl a gällde effekterna av att splittra barnen i de glesbebyggda södra kommundelen på tre rektorsområden (skolan är en mötesplats för barnen), effekter avseende skoldagens längd, att i enlighet med förslaget i skrivelsen angående riskbedömning behålla existerande skolorganisation för Kärrs del till hösten, för att inte skapa onödig oro inför sommaren etc.
Dock röstades förslagen ned, även om vi var några tappra som bl a röstade för återremiss av skolfrågan i söder. Vi beslutade också att avsätta 350 mkr som investeringsmedel för 2011-2017, vilket jag röstade för, eftersom jag inser att det kostar pengar vare sig man vill rusta upp och bygga om skolor eller bygga nya.
Dock hoppas jag på bättre beslut på KF-mötet den 16 juni. Några föräldrar har också försökt få ihop så många namn som möjligt från Vike, Visnum, Visnums Kil och Rudskoga, eftersom bl a KS ordförande och på ett möte före valet även skolnämndens ordförande sagt att om de kan enas i de olika delarna av kommundelen, kan de få en skola i Nybble. Nu lyckades de få underskrift av 65 % av de berörda familjerna (58 av 89 familjer), men det räckte uppenbarligen inte.
Någonstans tror jag dock att det blir en skola i Nybble. Det går inte att göra annat när man går över den gamla skolgården, som är stor nog att rymma både skola och idrottshall samt har gott om plats för vänd- och avstigningszon för bussar. Marken ligger liksom bara och väntar på att bebyggas, sedan i samband med nedläggningen 1998 eller 1999 löftet om en ny skola gavs...
Dock röstades förslagen ned, även om vi var några tappra som bl a röstade för återremiss av skolfrågan i söder. Vi beslutade också att avsätta 350 mkr som investeringsmedel för 2011-2017, vilket jag röstade för, eftersom jag inser att det kostar pengar vare sig man vill rusta upp och bygga om skolor eller bygga nya.
Dock hoppas jag på bättre beslut på KF-mötet den 16 juni. Några föräldrar har också försökt få ihop så många namn som möjligt från Vike, Visnum, Visnums Kil och Rudskoga, eftersom bl a KS ordförande och på ett möte före valet även skolnämndens ordförande sagt att om de kan enas i de olika delarna av kommundelen, kan de få en skola i Nybble. Nu lyckades de få underskrift av 65 % av de berörda familjerna (58 av 89 familjer), men det räckte uppenbarligen inte.
Någonstans tror jag dock att det blir en skola i Nybble. Det går inte att göra annat när man går över den gamla skolgården, som är stor nog att rymma både skola och idrottshall samt har gott om plats för vänd- och avstigningszon för bussar. Marken ligger liksom bara och väntar på att bebyggas, sedan i samband med nedläggningen 1998 eller 1999 löftet om en ny skola gavs...
Byggs en ny skola i Nybble, får inget barn i upptagningsområdena Rudskoga, Visnum, Visnums Kil eller Vike längre än 2 mil till skolan. I liggande förslag får en del barn mer än 3 mil till skolan enkel resa.
Hitom staketet nådde den gamla skolgården. Marken bortom staketet har Henrik Falkenberg lovat arrendera ut, om det blir en ny skola.
Den sista kvarvarande skolbyggnaden, som möjligen går att använda / bygga in som en del av skolan?
En lekplats i anslutning till den gamla skolgården samt ett något medfaret fotbollsmål.
Nyrustade gungor.
Skolgården......?!
Öppen yta - som gjord för bussarna att lämna av och hämta upp skolbarnen.
Skolgård igen.....
Innanför fönstren syns 4:ans dörr i den kvarvarande skolbyggnaden.
Vad väntar vi på?
måndag 11 april 2011
Apropå skolbarnens resvägar...
....så verkar för många barn som skall tillbringa resor på delvis gropiga och krokiga vägar från och till skolan inte en skola i varken Kristinehamn, Björneborg eller Grunnebacka vara någon optimal lösning. Siffrorna nedan talar sitt tydliga språk!
Jag är inte hemma på vilka orter norrut som ligger längst ifrån stan, men har tagit två orter i Kungsskogen, som lär ligga längre från Kristinehamn än Bjurtjärn gör, med utgångspunkt i kartbilden.
Sammanställningen är föranledd av en insändare idag av min samarbetskollega Magnus Wallengren (V).
OBS att skolorna i Kärr och Bäckhammar enligt utredningens förslag skall tas bort och att ingen skola i Nybble är planerad.
Nedanstående siffror är hämtade från www.hitta.se och avser enkel resa.
Kungsskogen, Gäddtjärn – Kristinehamn 30,4 km
Kungsskogen, Gäddtjärn – Ölme 21,5 km
Kungsskogen, Kallkällhult - Kristinehamn 31,3 km
Kungsskogen, Kallkällhult - Ölme 22,3 km
Hasselmarken, Visnums Kil – Björneborg 37,1 km
Hasselmarken, Visnums Kil - Kristinehamn 34,0 km
Hasselmarken, Visnums Kil – Grunnebacka 28,6 km
Hasselmarken, Visnums Kil – Bäckhammar 22,6 km
Hasselmarken, Visnums Kil – Nybble 15,0 km
Hasselmarken, Visnums Kil – Kärr 8,0 km
Medhamn, Visnums Kil – Björneborg 37,6 km
Medhamn, Visnums Kil - Kristinehamn 33,9 km
Medhamn, Visnums Kil – Grunnebacka 29,1 km
Medhamn, Visnums Kil – Bäckhammar 23,1 km
Medhamn, Visnums Kil – Nybble 15,5 km
Medhamn, Visnums Kil – Kärr 8,8 km
Dyrön, Visnums Kil – Björneborg 39,4 km
Dyrön, Visnums Kil - Kristinehamn 36,4 km
Dyrön, Visnums Kil – Grunnebacka 30,8 km
Dyrön, Visnums Kil – Bäckhammar 24,9 km
Dyrön, Visnums Kil – Nybble 17,2 km
Dyrön, Visnums Kil – Kärr 10,6 km
Vike, Hovmantorpet – Grunnebacka 26,1 km
Vike, Hovmantorpet – Kristinehamn 21,2 km
Vike, Hovmantorpet – Björneborg 17,6 km
Vike, Hovmantorpet – Nybble 12,9 km
Vike, Hovmantorpet – Kärr 10,4 km
Vike, Hovmantorpet – Bäckhammar 7,0 km
Mo*) (Degerfors kommun) – Nybble
(genom Rudskoga) 21 km *)
Grunnebacka – Nybble 14, 2 km
*) Mo är taget som riktpunkt, eftersom det ligger längst bort, efter Rudskoga, utmed väg 204, i Degerfors kommun. En vågad gissning är därmed att alla som åker från Rudskoga har kortare avstånd till Nybble än 21 km, oavsett varifrån i Rudskoga man kommer. Skolskjutsarnas resrutter och ev gång-/cykelavstånd är här inte inräknade.
Jag är inte hemma på vilka orter norrut som ligger längst ifrån stan, men har tagit två orter i Kungsskogen, som lär ligga längre från Kristinehamn än Bjurtjärn gör, med utgångspunkt i kartbilden.
Sammanställningen är föranledd av en insändare idag av min samarbetskollega Magnus Wallengren (V).
OBS att skolorna i Kärr och Bäckhammar enligt utredningens förslag skall tas bort och att ingen skola i Nybble är planerad.
Nedanstående siffror är hämtade från www.hitta.se och avser enkel resa.
Kungsskogen, Gäddtjärn – Kristinehamn 30,4 km
Kungsskogen, Gäddtjärn – Ölme 21,5 km
Kungsskogen, Kallkällhult - Kristinehamn 31,3 km
Kungsskogen, Kallkällhult - Ölme 22,3 km
Hasselmarken, Visnums Kil – Björneborg 37,1 km
Hasselmarken, Visnums Kil - Kristinehamn 34,0 km
Hasselmarken, Visnums Kil – Grunnebacka 28,6 km
Hasselmarken, Visnums Kil – Bäckhammar 22,6 km
Hasselmarken, Visnums Kil – Nybble 15,0 km
Hasselmarken, Visnums Kil – Kärr 8,0 km
Medhamn, Visnums Kil – Björneborg 37,6 km
Medhamn, Visnums Kil - Kristinehamn 33,9 km
Medhamn, Visnums Kil – Grunnebacka 29,1 km
Medhamn, Visnums Kil – Bäckhammar 23,1 km
Medhamn, Visnums Kil – Nybble 15,5 km
Medhamn, Visnums Kil – Kärr 8,8 km
Dyrön, Visnums Kil – Björneborg 39,4 km
Dyrön, Visnums Kil - Kristinehamn 36,4 km
Dyrön, Visnums Kil – Grunnebacka 30,8 km
Dyrön, Visnums Kil – Bäckhammar 24,9 km
Dyrön, Visnums Kil – Nybble 17,2 km
Dyrön, Visnums Kil – Kärr 10,6 km
Vike, Hovmantorpet – Grunnebacka 26,1 km
Vike, Hovmantorpet – Kristinehamn 21,2 km
Vike, Hovmantorpet – Björneborg 17,6 km
Vike, Hovmantorpet – Nybble 12,9 km
Vike, Hovmantorpet – Kärr 10,4 km
Vike, Hovmantorpet – Bäckhammar 7,0 km
Mo*) (Degerfors kommun) – Nybble
(genom Rudskoga) 21 km *)
Grunnebacka – Nybble 14, 2 km
*) Mo är taget som riktpunkt, eftersom det ligger längst bort, efter Rudskoga, utmed väg 204, i Degerfors kommun. En vågad gissning är därmed att alla som åker från Rudskoga har kortare avstånd till Nybble än 21 km, oavsett varifrån i Rudskoga man kommer. Skolskjutsarnas resrutter och ev gång-/cykelavstånd är här inte inräknade.
fredag 4 juni 2010
Skolresa, etapp 3
Efter att ha besökt alla fyra skolorna samt förskolor och fritidshem i Rudskoga, Kärr, Bäckhammar och Björneborg, fortsatte igår, den 3 juni, Ingrid Rydin och jag vår skolresa. Denna gång var våra resmål Ölme skola, Vargbroskolan i Storfors samt Djurgårdsskolan.
Att vi valde dessa tre skolor, berodde på att Ölme skola tillkommit genom en hopslagning av mindre skolor samt är en skola som satsat på källsortering och hållbar utveckling, att Vargbroskolan i Storfors är en föregångsskola ur bl a energisynpunkt samt att Djurgårdsskolan ibland nämnts både p g a renoveringsbehov och p g a en alternativ skola för Kärr skolas elever.
Ölme skola
Ingrid Rydin i soffan i det trevliga Mediateket.
I Ölme skola blev vi visade omkring av Kerstin Fahlén, lärare, som berättade lite om skolan. Den invigdes 1985 och är således 25 år gammal, men i sällsynt gott skick! Kostnaden för bygget var då ca 13 miljoner kronor, vilket ansågs mycket.
Kännetecknande var att personalen var mycket delaktiga i skolbygget. På min fråga om någon tyckte att "det var bättre förr", blev svaret nekande.
Skolan inrymmer förutom en etta, en två-trea, en fyr-femma och en sexa även en förskoleklass, ett dagis och ett fritids. Det sistnämnda tycker jag personligen var mycket trevligt.
Vi gillade också mediateket (bilden ovan), runt vilket klassrummen ligger. Varje klassrum har egen utgång och egen toalett. I mediateket finns även sittplatser för alla ca 100-talet barn (t o m 130 barn har suttit där) och det finns en liten scen samt ridåer som kan dras för. Meidateket innehåller även mycket böcker.
Insamling av värmeljushållare.
På Ölme skola jobbar man mycket med hållbar utveckling!
Denna miljö för dagisbarnen, kändes kal och vi upplevde det som att det kan bli mycket hett och varmt på sommaren, eftersom det inte finns något som skuggar (se bilden).
Jag nominerade 2006 Storfors kommun till mottagare av Miljöpartiet de Grönas i Värmland miljöpris för projektet Nya Vargbroskolan, vilken också blev mottagare av miljöpriset, som bestod av tavlan ovan samt ett diplom. Texten på tavlan lyder: "Miljöpris 2006 till Storfors Kommun från Miljöpartiet de Gröna i Värmland".
En av de trista och heta innergårdarna!
Mycket bollspel pågick på var och varannan gård utanför huskropparna på F-6-delen!
Till den här lilla fotbollsplanen ledde det stigar. En enkel bollplan och inga nät på målen, men rätt trevlig ändå!
Summa summarum, så tycker vi inte att det känns rätt att skicka låg- och mellanstadiebarnen från Visnum och Visnums Kil till Djurgårdsskolan. Inte på något sätt för att skolan verkar dålig, men för att det inte känns rättvist att de barn som bor i närheten av Djurgårdsskolan kan gå hem själva med sin ryggsäck på ryggen, medan resbarnen måste ta bussen hem den för dem långa resan de 3 - 4 milen.
Risken kan bli att de kan komma att känna sig både mer ensamma och utanför än vad som skulle bli fallet om praktiskt taget alla barn var resbarn och skolan låg någorlunda i närheten.
Här har Nybble en fördel gentemot Bäckhammar: I Bäckhammar finns, såvitt vi kan se ingen bra plats för en säker bussramp för på- och avstigning eller för flera bussar. Denna plats finns i Nybble.
Att vi valde dessa tre skolor, berodde på att Ölme skola tillkommit genom en hopslagning av mindre skolor samt är en skola som satsat på källsortering och hållbar utveckling, att Vargbroskolan i Storfors är en föregångsskola ur bl a energisynpunkt samt att Djurgårdsskolan ibland nämnts både p g a renoveringsbehov och p g a en alternativ skola för Kärr skolas elever.
Ölme skola
Ingrid Rydin i soffan i det trevliga Mediateket.I Ölme skola blev vi visade omkring av Kerstin Fahlén, lärare, som berättade lite om skolan. Den invigdes 1985 och är således 25 år gammal, men i sällsynt gott skick! Kostnaden för bygget var då ca 13 miljoner kronor, vilket ansågs mycket.
Kännetecknande var att personalen var mycket delaktiga i skolbygget. På min fråga om någon tyckte att "det var bättre förr", blev svaret nekande.
Skolan inrymmer förutom en etta, en två-trea, en fyr-femma och en sexa även en förskoleklass, ett dagis och ett fritids. Det sistnämnda tycker jag personligen var mycket trevligt.
Vi gillade också mediateket (bilden ovan), runt vilket klassrummen ligger. Varje klassrum har egen utgång och egen toalett. I mediateket finns även sittplatser för alla ca 100-talet barn (t o m 130 barn har suttit där) och det finns en liten scen samt ridåer som kan dras för. Meidateket innehåller även mycket böcker.
Insamling av värmeljushållare. På Ölme skola jobbar man mycket med hållbar utveckling!Dagiset är den enda förskolan i Ölme och har inte tillkommit genom sammanslagning av andra förskolor, utan är en tämligen ny inrättning. Vi ser det dock inte som någon självklarhet att varken fritids eller dagis måste koncentreras till och / eller placeras i en skola.
Vi gillade Ölme skola, men var båda kritiska till utemiljön för dagisbarnen, vilken vi upplevde som torftig. Dagisgruppen består av 27 barn som delas upp under dagen i olika aktiviteter, som barnen själva väljer.
Denna miljö för dagisbarnen, kändes kal och vi upplevde det som att det kan bli mycket hett och varmt på sommaren, eftersom det inte finns något som skuggar (se bilden).Ölmeskolan fick många plus av oss, men de minus vi således upplevde var utemiljön, främst för dagisbarnen men även i någon mån för skolbarnen - trots att skolan ligger nära skogen.
Nya Vargbroskolan i Storfors
I Nya Vargbroskolan hade vi Mats Bergström, lärare i slöjd och den som ritat skolan, som ciceron.
Skolan rymmer ca 180 elever från åk 4 - 9 och kostade kring 65 miljoner att bygga, enligt Mats, som dock reserverade för att siffran kan vara inkorrekt. I detta ingick NO-salar, kulturskola m m men inte sporthall eller matbespisning, eftersom sådana redan fanns (i sporthallen finns även en simbassäng).
En orsak till att siffran kunde hållas nere var att man lyckats få t ex statliga investeringsbidrag till solcellsanläggningen (redan tidigare värms duschvattnet i sporthallen med solvärme). En som varit drivande i detta är f d energirådgivaren Kenneth Lindqvist, Kristinehamn.
Skolan har satsat mycket på förnyelsebar energi och har solceller på taket. Den är även ett "passivhus", vilket förutom tät isolering innebär att barnen själva värmer upp skolan. Självdrags- / hybridteknik har ersatt fläktsystem. Kombinationen extrem isolering och självdragsteknik var man först med i Sverige! Genom detta beräknar man också spara ca 30 kubikmeter olja och 1,5 milj kWh el per år!
Vi gillade luften i skolan, som kändes frisk och bra. Dock tyckte vi kanske att den i sin utformning påminde lite för mycket om en konventionell skola i två plan. Mats själv var lite besviken över att inte växthuset slagits ihop med skolcaféet, som han hade velat och att entrén inte var vänd ut mot samhället.
Ett plus i skolan är att den har ett bemannat bibliotek. Två dagar / v bemannas det av en bibliotekarie och de tre övriga dagarna av en biblioteksassistent. Mats påpekade att detta lett till att barnens läsintresse har ökat.
På en display visas elförbrukning m m. Här är en länk till mer information om Nya Vargbroskolan.
Jag nominerade 2006 Storfors kommun till mottagare av Miljöpartiet de Grönas i Värmland miljöpris för projektet Nya Vargbroskolan, vilken också blev mottagare av miljöpriset, som bestod av tavlan ovan samt ett diplom. Texten på tavlan lyder: "Miljöpris 2006 till Storfors Kommun från Miljöpartiet de Gröna i Värmland". Dagen för första spadtaget, fick jag äran att dela ut miljöpriset och diplomet till kommunens representanter. Jag passade även på att göra ett radioprogram för vår gröna närradiokanal Studio Grönt.
Djurgårdsskolan
Vi fick veta att det går ca 300 elever på högstadiet och ca 334 på mellanstadiet (F - 6). Vid en rundvandring kan vi konstatera att visst behöver det bytas mattor och målas här och där, men några påstådda 90 miljoner för upprustning av skolan kan näppeligen behövas!
Skolan ger, trots sin ålder, ett trevligt intryck och ligger lummigt och fint med mycket grönt omkring. Sämre beställt var det med innergårdarna, av vilka en enbart bestod av plattor och några bänkar och bord. I den andra fanns en ensam buske. Dessa innergårdar torde dock vara rena bastun på sommaren!
Något som skulle kunna göras i samband med reparation av skolan, vore att riva upp plattorna och ersätta dem med planteringar, träd och gräs. Vilket lyft det skulle bli!!!
En av de trista och heta innergårdarna!På låg- och mellanstadiedelen stötte vi ihop med Krister Lilja från kommunens fastighetsavdelning. Han berättade att man fått ca 1 miljon att rusta upp förbindelsegångarna mellan de olika huskropparna, genom vilka även bredband och annat nödvändigt löper. Man kan sålunda inte bara ta bort dem.
Dock verkar inga stora, omfattande renoveringar behöva göras i denna del av skolan.
Djurgårdsskolans F - 6-del är tvåparallelligt. De minsta årskurserna har omkring 43 - 45 barn. Dock får man i höst två ettor om vardera 25 barn. Några barn från Kärrs skola ser därmed inte ut att få plats, om man inte tänker inrymma dem hos sexorna i deras tillbyggda barack, där ett av tre klassrum "bara" utnyttjas som matteverkstad.
I en huskropp, där klassrum varit inrymda, har nu lärarna stora och rymliga arbetsytor och bl a en specialpedagog huserar också där.
Ett fritidshem har flyttat från en lägenhet på Djurgården in i två klassrum, så alla ytor verkar vara mer eller mindre upptagna. Vad skulle en tillbyggnad kosta?
Skolan inrymmer förutom F-6 också 5 fritidshem, varav 4 är F-2 med i snitt 35 barn i varje grupp och i snitt 2,25 lärare per grupp.
I ett "äldrefritids" från 3:an upp till 5:an går ca 50 barn som har tillgång till ca 2,75 personal.
Jag gick in i det hus som på dagarna rymmer en förskoleklass och efter skolan ett fritids. Det ligger lite avskilt och kändes väldigt trevligt. Intill, i samma huskropp, ligger också F-6 egen rymliga gymnastikhall.....Högstadiet har en egen!
Mycket bollspel pågick på var och varannan gård utanför huskropparna på F-6-delen!
Till den här lilla fotbollsplanen ledde det stigar. En enkel bollplan och inga nät på målen, men rätt trevlig ändå!
Summa summarum, så tycker vi inte att det känns rätt att skicka låg- och mellanstadiebarnen från Visnum och Visnums Kil till Djurgårdsskolan. Inte på något sätt för att skolan verkar dålig, men för att det inte känns rättvist att de barn som bor i närheten av Djurgårdsskolan kan gå hem själva med sin ryggsäck på ryggen, medan resbarnen måste ta bussen hem den för dem långa resan de 3 - 4 milen.
Risken kan bli att de kan komma att känna sig både mer ensamma och utanför än vad som skulle bli fallet om praktiskt taget alla barn var resbarn och skolan låg någorlunda i närheten.
Här har Nybble en fördel gentemot Bäckhammar: I Bäckhammar finns, såvitt vi kan se ingen bra plats för en säker bussramp för på- och avstigning eller för flera bussar. Denna plats finns i Nybble.
tisdag 27 april 2010
Skolresa, etapp II
Här fortsätter rapporteringen från Ingrid Rydins och min "skolresa" i kommunen.
Igår blev vi guidade runt av rektor Anne Magnusson till Björneborgs skola och förskola / fritidshem Vita huset, Bäckhammars skola och förskola / fritidshem Pennlådan och Kärrs skola samt förskolan Gläntan.
Skälet till vår rundresa är att komma närmare ett ställningstagande om frågan om ny skola i Nybble.
Vi fick veta mycket om barnantalen i de olika skolorna och fick bilda oss en uppfattning på plats om i vilket skick skolorna befinner sig. Nedanstående bilder illustrerar en del av mina intryck, som till stor del sammanfaller med Ingrids.
Första skolan var Björneborgs skola; en skola som eventuellt fungerar bra, men som känns lite överdimensionerad. Att den är utrustad med handikapphiss är ett plus, liksom att man gått över till pellets- istället för oljeuppvärmning. Skolan rymmer också ett gammalt ej avvecklat bibliotek! Att rullstolsrampen ligger på baksidan, bör förändras, dock.
Lokalvårdaren ville att jag skulle ta en bild av den ödsliga skolgården, som hon menade ställde till med mycket grus och sand i skolan (det beiga på bilden är grus). Ja, nog behövs en upprustning, alltid. Fotbollsmålen var bara delvis hela och hela skolgården liksom bad om något grönt någonstans.
Idrottshallen i Björneborg är fullstor och tämligen ny. Dock verkar den inte användas lika frekvent som hallen i Grunnebacka och barnen från Kärr sades numera åka till Grunnebacka, när de behöver nyttja en hall.
Förskolan och fritidshemmet Vita Huset är nyrustat och fint och rymmer även lokaler för dagbarnvårdarna och deras barn. Lokalerna är stora, men vi tycker att det känns som att fritidshemmet var satt lite på undantag.
Nästa anhalt var Bäckhammars skola; den del av Bäck-Kärr som rymmer klass 4 - 6. Antalet elever är dock bara 30. Där finns salar för både textil- och träslöjd och barnen äter och har gymnastik i det närliggande Folkets Hus. Intill skolgården på bilden ligger en fotbollsplan.
Vi kan inte direkt se några expansionsmöjligheter här utan mycket stora kostnader och nuvarande skola är också i behov av renovering.
Pennlådans förskola och fritidshem var mycket trevligt och personalen trivs uppenbarligen mycket bra. De uppskattar inte minst skolgården, som innehåller många träd, vilket också innebär mycket grönt och skugga.
Vi tyckte oss också se mycken medveten pedagogik, vilket illustreras på bilden, där ett av barnen i förskolan lägger ut namnkort vid respektive barns tallrik. Ett alfabet på väggen fångar uppenbarligen också barnens intresse.
Ett minus är dock att Pennlådan värms med direktverkande el.
Anhalt nr tre var Kärrs skola i Visnums Kil, den del av Kärr-Bäck som innehåller åk 1- 3. Vi hade tur som kom när man just hade haft elevens val med naturvetenskapligt tema (alla lärare hade vidareutbildat sig i att lära naturvetenskap genom lek). På bilden syns olika fröer och åskådliggörande av osmos genom att sockerbitar lagts på potatisar. Är det tänkt att vitsipporna skall bli röda, måntro?
Kärrs skola känns liksom Bäckhammars trevlig, men tyvärr saknas både idrottshall och salar för såväl textil- som träslöjd. Närheten till skogen är ett stort plus och barnen leker gärna där och bygger kojor. Skolgården är också ganska stor och välrustad. En av lärarna är även lärare i musik i både Kärr och Bäckhammar.
Ett problem man faktiskt har i Kärr är behov av bl a täta filterbyten p g a bl a hög järnhalt i vattnet. Vattnet är tjänligt men håller uppenbarligen inte högsta kvalitet. Dock går det att dricka det utan problem. Jag drack ett glas och tyckte vattnet var gott! - Till utseendet ser det ut ungefär som mitt vatten gör hemma i Värmlands Säby.
Bilden ovan: En koja i skogen i Kärr.
Sist åkte vi till Föräldrakooperativet Gläntan i Hult. Det är en ganska trevlig förskola / fritidshem, byggt 1989 och tillbyggt senare. På skolgården finns inte så mycket skugga, men man har en pergola med bl a vindruvor, en drivbänk och trädgårdsland med både potatis och rabarber. Gläntan ligger också alldeles intill skogen.
I ett föräldrakooperativ är föräldrarna personalens arbetsgivare. En fråga vi dock ställer oss är: Hur fri blir personalen när det gäller pedagogik, när föräldrarna är arbetsgivare?
Summering: Vi kan konstatera att maten lagas lokalt på alla skolor och förskolor - ett stort plus!! Vi kan också konstatera att det tog ungefär 10 minuter att åka mellan Björneborg och Bäckhammar över Skoggården, ca 5 minuter att åka mellan Bäckhammar och Nybble och ca 10 - 15 minuter att åka mellan Nybble och Kärr. Vägen mellan Björneborg och Bäckhammar är sämst, mellan Bäckhammar och Nybble bäst och mellan Nybble och Kärr näst bäst.
Vi kan även konstatera att uppvärmningssystemet behöver bytas ut på alla skolor och förskolor utom i Björneborg (fallet var även detsamma i Grunnebacka). Hur Gläntan värms upp, frågade vi inte om.
Slutligen kan vi konstatera att varken skolorna i Kärr eller Bäckhammar känns ändamålsenliga fullt ut. Så kanske är det här en ny skola skall ligga...? Det känns onekligen som att tomten i Nybble ligger och väntar...Det finns också gott utrymme för en bussplan framför en eventuell skola och till skogen är det inte särskilt långt!
Här är tomten i Nybble, som väntar på att bli bebyggd? Ett bollplank påminner om att här låg en gång en skola....Till höger på bilden ovan syns en bit av den gamla skolan - när den lades ner Sveriges då äldsta skola i bruk.
Vår skolresa i de södra kommundelarna kommer i slutet av maj eller början av juni att följas av en dito i Kristinehamn, där vi ämnar besöka i första hand Djurgårds- och Stenstalidskolan.
Igår blev vi guidade runt av rektor Anne Magnusson till Björneborgs skola och förskola / fritidshem Vita huset, Bäckhammars skola och förskola / fritidshem Pennlådan och Kärrs skola samt förskolan Gläntan.
Skälet till vår rundresa är att komma närmare ett ställningstagande om frågan om ny skola i Nybble.
Vi fick veta mycket om barnantalen i de olika skolorna och fick bilda oss en uppfattning på plats om i vilket skick skolorna befinner sig. Nedanstående bilder illustrerar en del av mina intryck, som till stor del sammanfaller med Ingrids.
Första skolan var Björneborgs skola; en skola som eventuellt fungerar bra, men som känns lite överdimensionerad. Att den är utrustad med handikapphiss är ett plus, liksom att man gått över till pellets- istället för oljeuppvärmning. Skolan rymmer också ett gammalt ej avvecklat bibliotek! Att rullstolsrampen ligger på baksidan, bör förändras, dock.
Lokalvårdaren ville att jag skulle ta en bild av den ödsliga skolgården, som hon menade ställde till med mycket grus och sand i skolan (det beiga på bilden är grus). Ja, nog behövs en upprustning, alltid. Fotbollsmålen var bara delvis hela och hela skolgården liksom bad om något grönt någonstans.Idrottshallen i Björneborg är fullstor och tämligen ny. Dock verkar den inte användas lika frekvent som hallen i Grunnebacka och barnen från Kärr sades numera åka till Grunnebacka, när de behöver nyttja en hall.
Förskolan och fritidshemmet Vita Huset är nyrustat och fint och rymmer även lokaler för dagbarnvårdarna och deras barn. Lokalerna är stora, men vi tycker att det känns som att fritidshemmet var satt lite på undantag.Nästa anhalt var Bäckhammars skola; den del av Bäck-Kärr som rymmer klass 4 - 6. Antalet elever är dock bara 30. Där finns salar för både textil- och träslöjd och barnen äter och har gymnastik i det närliggande Folkets Hus. Intill skolgården på bilden ligger en fotbollsplan.
Vi kan inte direkt se några expansionsmöjligheter här utan mycket stora kostnader och nuvarande skola är också i behov av renovering.
Pennlådans förskola och fritidshem var mycket trevligt och personalen trivs uppenbarligen mycket bra. De uppskattar inte minst skolgården, som innehåller många träd, vilket också innebär mycket grönt och skugga.Vi tyckte oss också se mycken medveten pedagogik, vilket illustreras på bilden, där ett av barnen i förskolan lägger ut namnkort vid respektive barns tallrik. Ett alfabet på väggen fångar uppenbarligen också barnens intresse.
Ett minus är dock att Pennlådan värms med direktverkande el.
Anhalt nr tre var Kärrs skola i Visnums Kil, den del av Kärr-Bäck som innehåller åk 1- 3. Vi hade tur som kom när man just hade haft elevens val med naturvetenskapligt tema (alla lärare hade vidareutbildat sig i att lära naturvetenskap genom lek). På bilden syns olika fröer och åskådliggörande av osmos genom att sockerbitar lagts på potatisar. Är det tänkt att vitsipporna skall bli röda, måntro?
Kärrs skola känns liksom Bäckhammars trevlig, men tyvärr saknas både idrottshall och salar för såväl textil- som träslöjd. Närheten till skogen är ett stort plus och barnen leker gärna där och bygger kojor. Skolgården är också ganska stor och välrustad. En av lärarna är även lärare i musik i både Kärr och Bäckhammar.
Ett problem man faktiskt har i Kärr är behov av bl a täta filterbyten p g a bl a hög järnhalt i vattnet. Vattnet är tjänligt men håller uppenbarligen inte högsta kvalitet. Dock går det att dricka det utan problem. Jag drack ett glas och tyckte vattnet var gott! - Till utseendet ser det ut ungefär som mitt vatten gör hemma i Värmlands Säby.
Bilden ovan: En koja i skogen i Kärr.Sist åkte vi till Föräldrakooperativet Gläntan i Hult. Det är en ganska trevlig förskola / fritidshem, byggt 1989 och tillbyggt senare. På skolgården finns inte så mycket skugga, men man har en pergola med bl a vindruvor, en drivbänk och trädgårdsland med både potatis och rabarber. Gläntan ligger också alldeles intill skogen.
I ett föräldrakooperativ är föräldrarna personalens arbetsgivare. En fråga vi dock ställer oss är: Hur fri blir personalen när det gäller pedagogik, när föräldrarna är arbetsgivare?
Summering: Vi kan konstatera att maten lagas lokalt på alla skolor och förskolor - ett stort plus!! Vi kan också konstatera att det tog ungefär 10 minuter att åka mellan Björneborg och Bäckhammar över Skoggården, ca 5 minuter att åka mellan Bäckhammar och Nybble och ca 10 - 15 minuter att åka mellan Nybble och Kärr. Vägen mellan Björneborg och Bäckhammar är sämst, mellan Bäckhammar och Nybble bäst och mellan Nybble och Kärr näst bäst.
Vi kan även konstatera att uppvärmningssystemet behöver bytas ut på alla skolor och förskolor utom i Björneborg (fallet var även detsamma i Grunnebacka). Hur Gläntan värms upp, frågade vi inte om.
Slutligen kan vi konstatera att varken skolorna i Kärr eller Bäckhammar känns ändamålsenliga fullt ut. Så kanske är det här en ny skola skall ligga...? Det känns onekligen som att tomten i Nybble ligger och väntar...Det finns också gott utrymme för en bussplan framför en eventuell skola och till skogen är det inte särskilt långt!
Här är tomten i Nybble, som väntar på att bli bebyggd? Ett bollplank påminner om att här låg en gång en skola....Till höger på bilden ovan syns en bit av den gamla skolan - när den lades ner Sveriges då äldsta skola i bruk.Vår skolresa i de södra kommundelarna kommer i slutet av maj eller början av juni att följas av en dito i Kristinehamn, där vi ämnar besöka i första hand Djurgårds- och Stenstalidskolan.
fredag 23 april 2010
Skolresan
Bilden: Kristinehamns södra kommundelar med barnens upptagningsområden (förskole- och skolbarn). De svarta piggarna visar Kärrs skola i väster, Bäckhammars skola i norr och Grunnebacka skola i söder. De vita och gula piggarna visar Kärrs och Bäckhammars skolors upptagningsområden (överst till vänster syns svagt gula och vita piggar som anger barnen i Vike och Hult). De gröna och röda piggarna anger Grunnebackas skolas upptagningsområde. Björneborgs skola finns inte med på bilden.
Vi har i styrelsen (hittills endast Ingrid Rydin och jag, dock) påbörjat en 'skolresa' först och främst i kommunens södra delar.
Det började med att jag den 10 april besökte Kilsvikens intresseförening (jag tror att man kallar sig så, men jag gör ett förbehåll för att eventuellt behöva ändra namnet senare), som arbetar för en ny skola i Nybble och som även arbetar för en friskola som alternativ - för att inte barnen i värsta fall skall bussas in till stan från sex, sju års ålder, vilket skulle innebära upp till åtta mil per dag på delvis mycket dåliga vägar och långa skoldagar.
Gruppen känner sig förfördelad när det gäller kommunens behandling av deras friskoleansökan jämfört med Grunnebackas och jag kan förstå det. En skillnad kanske har varit att det i Grunnebacka redan finns skollokaler, medan sådana måste byggas i Nybble. Detta rättfärdigar ju dock inte orättvis behandling av ansökningarna. Många kände sig uppgivna och en förälder sa att hon funderade på att sätta sina barn i skola i Gullspång istället.
Den12 april var vi tre stycken miljöpartister inbjudna till Grunnebacka. Ingrid och jag åkte, eftersom tre st tillfrågade inte kunde. Vi blev visade runt i Grunnebacka skola, som nu efter hallbygget för några år sedan är ändamålsenlig och rymmer allt det barn och lärare behöver inkl trä- och textilslöjdsalar. I och med senaste ombyggnationen, som tillkom efter det att jag jobbade som lärare där en termin, bl a ett funktionellt lärarrum.
Vi blev också visade runt i Skottlanda, där ett privat initiativ har gjort att ett radhusboende för äldre, gemenskapslokaler och en förskola tillkommit.
Vi blev bjudna på smörgås och kaffe och blev av ortsbor presenterade Grunnebackas friskoleansökan, hur Rudskoga ser ut och fungerar och vad skolan betyder för bygden. För mig var det inte så mycket nytt, eftersom jag bl a både jobbat som lärare i Grunnebacka, simlärare i Gottbol och barnen och jag har hyrt en gammal gård i Labacka under fem somrar.
Det var ett trevligt möte och det var ett gediget underlag för ställningstagande och naturligtvis också reklam för bygden och deras skola som presenterades - något de gör och gjort för varje KF-parti; ett i taget.
(Kommunfullmäktige gjorde för några år sedan en liknande resa i Visnum/Visnums kil, då vi företog en busstur runt hela kommundelen på alla små vägar inom det till ytan stora området. Vi bjöds då också på förträfflig förtäring i Visnums Kils hembygdsgård.)
Några argument för att skolan i Grunnebacka skola skall få vara kvar är bl a att Nybble skola kanske inte alls blir det första alternativet för många föräldrar om Grunnebacka skulle läggas ned, eftersom den huvudsakliga pendlingen anges vara mot Åtorp, Gullspång och Degerfors. Åtorps skola ligger också närmre (huruvida Åtorps skola skulle kunna ta emot fler elever, har jag inte kollat upp).
Att man känner en s k Centralskola i Nybble som ett hot är helt klart och man presenterade bl a bilden ovan, där de svarta piggarna markerar nuvarande skolor. Man menar också att Kärr ligger centralare för Visnum och Visnums Kil än vad Nybble gör och att Nybble inte är centralt för dem, utan i utkanten.
De befarar också att om Grunnebacka läggs ner, så försvinner också Skotten i Skottlanda. De menar också att många bara har 10 minuter för att hämta sina barn i Skottlanda, och att varifrån man än kommer, så kan man lätt åka igenom Skottlanda från annat håll och hämta barnen. Huruvida detta är en befogad rädsla, kan jag inte uttala mig om. Det behövs säkert flera platser för barnomsorg i Kristinehamns södra delar även i framtiden och även om Grunnebacka skola mot förmodan?! helt skulle läggas ned!
Flyttar man skola och förskola till Nybble, skulle dock flera barn få över två mil till skola och förskola, menar man.
Den 27 april skall vi under ca fyra timmar visas runt av rektor Anne Magnusson i Björneborgs skola, Bäckhammars skola och Kärrs skola. Barnomsorgen är inte inräknad, men förhoppningsvis hinner vi med förskolorna i Bäckhammar och Hult också.
Fortsättning följer i ett nytt blogginlägg.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Om mig
- Elisabeth Holmstrand Gustafsson
- Kristinehamn, Värmlands län, Sweden
- Boende i Värmlands Säby söder om Kristinehamn. Mamma, mormor, farmor och hönsmamma. Kontakt: elisabeth.holmstrand.gustafsson@gmail.com