Olycka redan tidigare

Idag framgick det i NKP att en olycka redan tidigare inträffat på Sannabadet med hår som fastnat vid höjning / sänkning av barnbassängbottnen, men som aldrig rapporterats. En hårtuss från ett område stort som en femöring slets vid detta tillfälle bort.

Jag läste detta när jag åkte buss in till stan i morse och fick därmed anledning att jämföra rutinerna med de rutiner som busschaufförerna har, med automatiska dörrar som öppnas och stängs.

Vad jag kom fram till är att det ju måste finnas avkänningsanordningar, som gör att en process avbryts, om en person fastnat. Sak samma om det gäller en bussdörr eller ett höj- resp sänkbart bassänggolv.

Namnet KunskapsPorten låter förtroendeingivande och är säkert taget för att ingjuta denna känsla. Nu gäller det att fylla detta förpliktigande namn med innehåll och visa att man behärskar det man givit sig in på.

Vad ska hända med Svinvallen och Broängsbadet?

Den 1 september hade Stadsmiljökommittén möte - det första på länge! Platsen för mötet var Ölme Diversehandel. Sekreteraren Lars Nilsson tog upp vikten av en långsiktig planering av staden och jag fyllde i att han kanske menade att vi skall göra en social stadsrumsanalys; något vi har i både vårt lång- och kortprogram.

Han instämde; jo, det var vad han menade. Han föreslog också att vi skulle gå ut och ta oss en titt på platsen. Väl ute sa han att han inte hade valt denna plats för mötet för intet: Han vill se en framtida stadspark på området och att Broängsbadet rivs.

Ärendet kommer uppenbarligen upp redan i september, trots att jag har skrivit en motion, som jag lämnat in tillsammans med Lars Aleniusson, med krav på en opartisk värdering av huset, och som inte behandlats av fullmäktige än.

Idag blev jag uppringd av Kerstin Stenberg i Föreningen för byggnadskultur i Kristinehamn, i vilken jag är medlem. Hon meddelade att de skulle göra ett studiebesök på Broängsbadet kl 14 och undrade om jag ville komma, vilket jag ville.

Huset är i bra skick, det står klart. Energifönster är också insatta och en luftväxlare, som tar till vara den varma luften, finns också..

Måtte kommunfullmäktigeledamöterna vara kloka och inte besluta om en rivning! Det finns helt klart alternativa användningsområden för det gamla badhuset. I mitt tycke är det som klippt och skuret som kulturhus!!

Missnöjd handikappsamverkan

Fick i förra veckan i ett brev från Ossian Ernvik och Handikappsamverkan, för kännedom till alla politiska partier i Kommunfullmäktige.

Brevet innehåller bl a en insändare till NKP, med rubriken "Kommunal turbunlens?" Man är upprörd över att såväl musikterapeuton som syn- och hörselinstruktören har fått andra arbetsuppgifter utanför de uppgifter som tjänsterna är till för; dvs över att tjänsterna skurits ned.

Man skriver även att Kristinehamn har en framträdande roll i Sverige som föregångare när det gäller musikterapi och att det finns mycket goda rehabiliteringsresultat att peka på. Ronnie Gardiners rytmmetod upplevs särskilt av personer med Parkinsonsymptom som nyttig och ger ofta förbättringar för patienter som drabbats av stroke och afasi.

Till upprördheten bidrar också det faktum att fullmäktige i juni inte antog förslaget från tjänstemännen, utan beslutade att tjänsterna skulle vara kvar ograverade:

"Fullmäktige insåg värdet av fixartjänsten, musikterapeutens rehabiliteringsinsatser och syn- & hörselinstruktörens viktiga arbete för de närmast berörda grupperna."

Juno Lindberg, ordföranade för HandikappSamVerkan i Kristinehamn skriver vidare att HSV med insändaren vill upmärksamma politiker och allmänhet på den nedskärning som redan trätt i kraft och kräva att valda politiker tar sitt ansvar att följa upp enhälliga beslut och återföra verksamheten till ordningen, såsom den är fastslagen i budgetbeslutet.

Detta blir således något att ta tag i och kolla upp - vad som beslutats och vad som verkställts. En haltande organisation där det finns en stor diskrepans mellan i KF fattade beslut och i organisationen verkställda, gör sig ju inte nu påmind för första gången. Om det nu handlar om kommunal turbulens eller inte.....revisionen har ju redan tidigare i sina revisionsrapporter slagit ned på t ex bristande styrning och kontroll hos t ex Kommunstyrelsen. Även Vård- och Omsorgsnämnden har fått kritik av revisorerna.

Juno Lindgerg och HSV ger i brevet även uttryck för att man anser att Vård- och Omsorgsnämndens representant i Kommunala Handikapprådet inte på något sätt antytt den redan vidtagna nedskärningen.

Detta är i och för sig kanske inte någon ögonbrynshöjare. Det är inte alltid nämndledamöterna vet vad som har beslutats i Kommunfullmäktige - i synnerhet om de inte sitter i fullmäktige. Detta är svagheten med nämndsystemet. Huruvida det förhåller sig på det sättet i det här fallet, låter jag dock vara osagt, eftersom jag inte vet vem representanten är.

I mp ville vi f ö inte skära ned i några av nämnda verksamheter. Fortsättning följer!

Kaos i kommunen?

Kommunchefen har sagts upp och chefen för Miljö- och byggnadsförvaltningen har sagt upp sig. Bidragande orsak till det senare är enligt uppgift att Stadsarkitekten blivit Planeringschef och att Planavdelningen inordnats under Kommunstyrelsen, istället för att ligga kvar hos Miljö- och byggnadsförvaltningen.

Kristinehamns kommun har under de senaste åren haft lika många detaljplaner som Karlstad och lika många byggnadsprojekt. Ett av dessa ligger i stort sett för fäfot - nämligen de tilltänkta bostäderna vid Sannakajen.

Stadsmiljökommitténs möte den 25 november är nu inställt bl a på grund av att projektledningsgruppen (för Stadsmiljökommittén) inte hinner med (se inlägg nedan) och att planeringsavdelningen för närvarande är fullt upptagen med planeringen av en ny campingplats vid Presterud.

Detta trots att det för närvarande inte går att ta sig in till Kristinehamns anrika bibliotek med rullstol. Vi är alltså långt ifrån tillgänglighet 2010! Men vem har tid att bry sig?!

Inte Kristinehamns kommun, i varje fall; åtminstone inte i konkret form. Än. Inte med alla storstilade planer på g. Och trots att kommunens investeringsnivå de senaste åren legat högt över jämförbara kommuners.

Trottoaren är bred och trappen till entrén likaså: Det borde gå att göra en elegant, svängd rullstolsramp på ena sidan. Men nu har Åke Thörnesjö (M), KS ordförande tillika kommunalråd, förklarat att trappen är ett konstverk och konstverk ändrar man ju inte på hur som helst...........!

Åke Thörnesjö skriver:"Först kan konstateras att trappan i sig är ett konstverk som man inte utan klara papper kan börja förändra." Se citatet i sitt sammanhang i Kristinehamns kommuns frågepanel här (scrolla ner en bit på sidan).

Livsfarlig korsning?

Jag var på vernissaget för höstsalongen på Kristinehamns konstmuseum idag. Om detta hade jag ju kunnat skriva, men det som fångade mitt intresse mest var faktiskt vägen dit och hem. Skälet var frånvaron av övergångsställen.

Det finns skyltar för gående med en vuxen som håller ett barn i handen, men min slutsats är att denna kommun tyvärr mest är anpassad till vuxna och då företrädesvis bilister. Åtminstone här.

Korsningen Mariebergsvägen och avfarten mot Karlstadsvägen, när man kommer från Mariebergsområdet.

Samma vägkorsning som ovan. Bilarna kommer ofta i tämligen hög fart och sikten är skymd.

Ovanstående bild visar gång- och cykelnedfarten från Karlstadsvägen mot Mariebergsvägen. Inget övergångsställe över Mariebergsvägen finns dock, vilket borde vara en logisk avslutning på nedfarten. Inga trottoarer kantar heller Mariebergsvägen här.

Här syns samma ner-/uppfart som på förra bilden, med en tydlig anvisning om att detta är en gång- och cykelväg. Men, som sagt - var finns övergångsstället?

Här syns utfarten mot Karlstadsvägen tydligare.

Gång- och cykevägen igen. Karlstadsvägen anas i bakgrunden.

Detta är Doktor Enwalls väg. Inte heller här finns det något övergångsställe till gångvägen upp mot kullen! Det är således inte bara problem med att ta sig till busshållplatsen från Bele (läs mitt inlägg "Bele - stans mest otillgängliga busshållplats?" här), utan riskabelt att ta sig fram till fots överhuvud taget i detta område!

Jag hoppas på och förväntar mig en snar förbättring från kommunens sida - innan en olycka inträffar!!

Handikappanpassning av biblioteket

Tänk gärna bort den gröna bilen (den är min) när du läser nedanstående inlägg!

Jag har i ett av mina blogginlägg i ämnet Tillgänglighetsanpassning efterfrågat permanenta rullstolsramper som inte bara ser ut som något tillfälligt hit- eller ditsläpat, utan som är ett med entrén och kanske har en lite svängd form.

Nu har jag faktiskt hittat sådana på Design för allas hemsida inom ramen för projektet Värdig entré

Med tanke på att det är tämligen gott om plats framför bibliotekets entré, borde det gå att göra en sådan även där! Varför inte på ena sidan av entrén, medan trappen behålls på den andra sidan - då behålls det originella räcket.

Bele - stans mest otillgängliga busshållplats?

För att komma till busshållplatsen i Bele skall man ha starka benmuskler, bra balans och kunna korsa vägen tillräckligt snabbt för att inte bli överkörd.

Hur var det nu....tillgängligt samhälle 2010? I Bele göre sig varken personer med rollator, barnvagn eller rullstol besvär - de tar sig inte till busshållplatsen...

Ovan vägen från Bele mot uppgången till hållplatsen, obs beläggningens skick. Öppningens bredd: 45 cm.

Begår Värmlandstrafik lagbrott?

Värmlandstrafiks SWEBUS-bussar tar noll rullstolsburna passagerare. Bussarna går dels i linjetrafik till Karlstad och Karlskoga men trafikerar också hållplatser inom kommunen, såsom Nybble, Bäckhammar, Ölme, Rudskoga, Medhamn.

Lag (1997:734) om ansvar för viss kollektiv persontrafik

1 § För att främja en tillfredsställande trafikförsörjning skall det i varje län finnas länstrafikansvariga som ansvarar för den lokala och regionala linjetrafiken för persontransporter. De länstrafikansvarigas uppgifter skall handhas av en trafikhuvudman. De länstrafikansvariga ansvarar också för persontransporter enligt lagen (1997:736) om färdtjänst eller lagen (1997:735) om riksfärdtjänst i sådana kommuner som överlåtit sina uppgifter enligt någon av dessa lagar till trafikhuvudmannen i länet.

2 § Trafikhuvudmannen skall verka för att transporter som avses i 1 § första stycket skall vara tillgängliga för funktionshindrade.

Lokal och regional linjetrafik för persontransporter skall alltså vara tillgänglig för funktionshindrade.

Lag (1979:558) om handikappanpassad kollektivtrafik

1 § Denna lag gäller handikappanpassning av kollektivtrafik. Med kollektivtrafik avses i lagen sådan trafik för personbefordran som tillhandahålls allmänheten mot ersättning. Lag (1988:268).

2 § Den som har tillsyn över kollektivtrafik och den som utövar sådan trafik skall se till att trafiken anpassas med hänsyn till resenärer med funktionshinder. Därvid skall följande iakttas.

När kollektivtrafik planeras och genomförs skall funktionshindrades särskilda behov beaktas.

De färdmedel som används skall så långt det är möjligt vara lämpade för resenärer med funktionshinder. Lag (1994:1253).

3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen utser utfärdar de ytterligare föreskrifter som behövs för att åtgärderna skall kunna genomföras.

4 § I plan- och bygglagen (1987:10) finns bestämmelser om byggnad med utrymme för resande i kollektivtrafik. Lag (1987:159).

Rullstolar utan rullstolsburna passagerare?

Av någon anledning kan jag inte etikettera mitt inlägg "Begår Värmlandstrafik lagbrott" med "Kollektivtrafik", varför jag får hänvisa till etiketten "Tillgänglighet" istället för läsning av detta blog-inlägg.

I "Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan för handikappolitiken
Prop. 1999/2000:79" står det:

"Kollektivtrafiken bör vara tillgänglig för personer med funktionshinder år 2010 och gällande föreskrifter om tillgänglighettill färdmedel inom olika trafikslag bör ses över och skärpas."
Inom Västtrafik har man uppenbarligen tagit detta på allvar och skriver på sin hemsida följande:
"Anpassad kollektivtrafik

Funktionshindrade har samma behov och rätt som andra av att kunna använda den fysiska miljön. Vi arbetar för att de allra flesta, oavsett funktionshinder, ska kunna resa med Västtrafik.

I vissa situationer kan hjälp behövas av annan resenär, medresenär, fordonspersonal eller stationspersonal. Färdtjänsten är en del av kollektivtrafiken, som används när den vanliga kollektivtrafiken inte är tillräcklig för en person med speciella behov.

Just nu arbetar vi med konkreta åtgärder för att göra vår trafik tillgänglig för de flesta. Arbetet skall ha som mål att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för funktionshindrade senast år 2010 i enlighet med den nationella handlingsplanen. Det gäller inte bara fordonen utan allt som rör trafiken, från denna hemsida till trafiken och informationen i fordonen.

Redan idag är drygt 60 procent av våra bussar av låggolvtyp.

Ungefär vart tredje fordon är utrustat med automatiska hållplatsutrop.

Våra nya Reginatåg är Sveriges modernaste tåg och de uppfyller alla krav på tillgänglighet.

I Göteborg har vi byggt om flera spårvagnar och gett dem låggolv. Nästan varannan spårvagn har nu låggolv.

Så vi är en bit på väg mot en kollektivtrafik för alla. Men vi ger oss inte förrän vi är i mål."

På Värmlandstrafiks hemisda "Kollplatsen" finns inte motsvarande skrivning. I Från A - Ö står det dock följande:

"Får jag ta med min rullstol på bussen eller tåget? Ja, rullstol utan motor får du ta med gratis."

Dock står det alltså i många av Värmlandstrafiks bussar att de tar noll (0) rullstolsburna passagerare. Är det således bara friska passagerare som får ta med en rullstol på bussen? Alltså: Ingen får sitta i rullstolen?

Tillgänglighetsanpassning

Det handsmidda smidesräcket till nämndhusets entré är vackert (en kula är svår att smida - jag har provat!) , men inte handikappanpassat, vilket inte heller trappen är.Så är ej heller hissen, vilket var anledning till att huset övergavs som Kommunkontor och till att tjänstemän och politiker istället flyttade in i Uroxen. Nu är det f d Skatteverkets lokaler som står på tur att husera politikerna (och tjänstemännen?).

Det är inte bara entrén som är fin - även nämndlokalen är av gammal fin årgång och är estetiskt sett överlägsen nyare varianter à la Uroxen eller Folkets hus. Erkännas kan dock att toaletten utanför är för trång för en rullstol (svårt för rullstolsburna att få jobb på IT-avdelningen, som nu huserar där, m a o?!)

Frågan är dock om handikappvänlighet måste kontrastera mot estetiska värden? Finns det något som säger att en rullstolsramp inte skulle kunna förses med ett handsmitt räcke? Troligen inte.

Och varför måste alla rullstolsramper se ut som tillfälliga anordningar, som snart skall flyttas? Varför inte göra dem permanenta, kanske lite skönt svängda och, som sagt, försedda med smidesräcke?

Kanske måste då trottoarerna breddas, på bekostad av vägbredden. Detta skulle i sin tur kanske kräva lägre fartgränser i innerstaden, men det skulle väl inte skada?

Rådhusets skylt och entré

Vad kommer att hända med Rådhusets skylt, nu när Medhelp flyttar in? Det var förvisso ett tag sedan den putsades: Idag syns bara från norr N i KONST och M i MUSEUM och från söder några andra boksäver. Men fin är den ju ändå, med smidet, alltså. Kommer det att stå Medhelp nu? Och hur kommer skylten att se ut?

Vad gäller entrén, är frågan hur man tänker göra denna handikappanpassad. Söker man på 'rullstolsramper' på nätet, hittar man bara några i stål eller trä. Söker man på trappor eller entréer, hittar man massor av fina.

Varför har till synes ingen kommit på affärsidén att göra en kombinerad vacker trappa och rullstolsramp? Dett borde vara något för framtiden i ett tillgängligt samhälle!

Troligen måste dock trottoaren breddas till förfång för biltrafiken, vilket väl vore både rättvist och på tiden!?