Att vi valde dessa tre skolor, berodde på att Ölme skola tillkommit genom en hopslagning av mindre skolor samt är en skola som satsat på källsortering och hållbar utveckling, att Vargbroskolan i Storfors är en föregångsskola ur bl a energisynpunkt samt att Djurgårdsskolan ibland nämnts både p g a renoveringsbehov och p g a en alternativ skola för Kärr skolas elever.
Ölme skola
Ingrid Rydin i soffan i det trevliga Mediateket.I Ölme skola blev vi visade omkring av Kerstin Fahlén, lärare, som berättade lite om skolan. Den invigdes 1985 och är således 25 år gammal, men i sällsynt gott skick! Kostnaden för bygget var då ca 13 miljoner kronor, vilket ansågs mycket.
Kännetecknande var att personalen var mycket delaktiga i skolbygget. På min fråga om någon tyckte att "det var bättre förr", blev svaret nekande.
Skolan inrymmer förutom en etta, en två-trea, en fyr-femma och en sexa även en förskoleklass, ett dagis och ett fritids. Det sistnämnda tycker jag personligen var mycket trevligt.
Vi gillade också mediateket (bilden ovan), runt vilket klassrummen ligger. Varje klassrum har egen utgång och egen toalett. I mediateket finns även sittplatser för alla ca 100-talet barn (t o m 130 barn har suttit där) och det finns en liten scen samt ridåer som kan dras för. Meidateket innehåller även mycket böcker.
Insamling av värmeljushållare. 
På Ölme skola jobbar man mycket med hållbar utveckling!Dagiset är den enda förskolan i Ölme och har inte tillkommit genom sammanslagning av andra förskolor, utan är en tämligen ny inrättning. Vi ser det dock inte som någon självklarhet att varken fritids eller dagis måste koncentreras till och / eller placeras i en skola.
Vi gillade Ölme skola, men var båda kritiska till utemiljön för dagisbarnen, vilken vi upplevde som torftig. Dagisgruppen består av 27 barn som delas upp under dagen i olika aktiviteter, som barnen själva väljer.
Denna miljö för dagisbarnen, kändes kal och vi upplevde det som att det kan bli mycket hett och varmt på sommaren, eftersom det inte finns något som skuggar (se bilden).Ölmeskolan fick många plus av oss, men de minus vi således upplevde var utemiljön, främst för dagisbarnen men även i någon mån för skolbarnen - trots att skolan ligger nära skogen.
Nya Vargbroskolan i Storfors
I Nya Vargbroskolan hade vi Mats Bergström, lärare i slöjd och den som ritat skolan, som ciceron.
Skolan rymmer ca 180 elever från åk 4 - 9 och kostade kring 65 miljoner att bygga, enligt Mats, som dock reserverade för att siffran kan vara inkorrekt. I detta ingick NO-salar, kulturskola m m men inte sporthall eller matbespisning, eftersom sådana redan fanns (i sporthallen finns även en simbassäng).
En orsak till att siffran kunde hållas nere var att man lyckats få t ex statliga investeringsbidrag till solcellsanläggningen (redan tidigare värms duschvattnet i sporthallen med solvärme). En som varit drivande i detta är f d energirådgivaren Kenneth Lindqvist, Kristinehamn.
Skolan har satsat mycket på förnyelsebar energi och har solceller på taket. Den är även ett "passivhus", vilket förutom tät isolering innebär att barnen själva värmer upp skolan. Självdrags- / hybridteknik har ersatt fläktsystem. Kombinationen extrem isolering och självdragsteknik var man först med i Sverige! Genom detta beräknar man också spara ca 30 kubikmeter olja och 1,5 milj kWh el per år!
Vi gillade luften i skolan, som kändes frisk och bra. Dock tyckte vi kanske att den i sin utformning påminde lite för mycket om en konventionell skola i två plan. Mats själv var lite besviken över att inte växthuset slagits ihop med skolcaféet, som han hade velat och att entrén inte var vänd ut mot samhället.
Ett plus i skolan är att den har ett bemannat bibliotek. Två dagar / v bemannas det av en bibliotekarie och de tre övriga dagarna av en biblioteksassistent. Mats påpekade att detta lett till att barnens läsintresse har ökat.
På en display visas elförbrukning m m. Här är en länk till mer information om Nya Vargbroskolan.
Jag nominerade 2006 Storfors kommun till mottagare av Miljöpartiet de Grönas i Värmland miljöpris för projektet Nya Vargbroskolan, vilken också blev mottagare av miljöpriset, som bestod av tavlan ovan samt ett diplom. Texten på tavlan lyder: "Miljöpris 2006 till Storfors Kommun från Miljöpartiet de Gröna i Värmland". Dagen för första spadtaget, fick jag äran att dela ut miljöpriset och diplomet till kommunens representanter. Jag passade även på att göra ett radioprogram för vår gröna närradiokanal Studio Grönt.
Djurgårdsskolan
Vi fick veta att det går ca 300 elever på högstadiet och ca 334 på mellanstadiet (F - 6). Vid en rundvandring kan vi konstatera att visst behöver det bytas mattor och målas här och där, men några påstådda 90 miljoner för upprustning av skolan kan näppeligen behövas!
Skolan ger, trots sin ålder, ett trevligt intryck och ligger lummigt och fint med mycket grönt omkring. Sämre beställt var det med innergårdarna, av vilka en enbart bestod av plattor och några bänkar och bord. I den andra fanns en ensam buske. Dessa innergårdar torde dock vara rena bastun på sommaren!
Något som skulle kunna göras i samband med reparation av skolan, vore att riva upp plattorna och ersätta dem med planteringar, träd och gräs. Vilket lyft det skulle bli!!!
En av de trista och heta innergårdarna!På låg- och mellanstadiedelen stötte vi ihop med Krister Lilja från kommunens fastighetsavdelning. Han berättade att man fått ca 1 miljon att rusta upp förbindelsegångarna mellan de olika huskropparna, genom vilka även bredband och annat nödvändigt löper. Man kan sålunda inte bara ta bort dem.
Dock verkar inga stora, omfattande renoveringar behöva göras i denna del av skolan.
Djurgårdsskolans F - 6-del är tvåparallelligt. De minsta årskurserna har omkring 43 - 45 barn. Dock får man i höst två ettor om vardera 25 barn. Några barn från Kärrs skola ser därmed inte ut att få plats, om man inte tänker inrymma dem hos sexorna i deras tillbyggda barack, där ett av tre klassrum "bara" utnyttjas som matteverkstad.
I en huskropp, där klassrum varit inrymda, har nu lärarna stora och rymliga arbetsytor och bl a en specialpedagog huserar också där.
Ett fritidshem har flyttat från en lägenhet på Djurgården in i två klassrum, så alla ytor verkar vara mer eller mindre upptagna. Vad skulle en tillbyggnad kosta?
Skolan inrymmer förutom F-6 också 5 fritidshem, varav 4 är F-2 med i snitt 35 barn i varje grupp och i snitt 2,25 lärare per grupp.
I ett "äldrefritids" från 3:an upp till 5:an går ca 50 barn som har tillgång till ca 2,75 personal.
Jag gick in i det hus som på dagarna rymmer en förskoleklass och efter skolan ett fritids. Det ligger lite avskilt och kändes väldigt trevligt. Intill, i samma huskropp, ligger också F-6 egen rymliga gymnastikhall.....Högstadiet har en egen!
Mycket bollspel pågick på var och varannan gård utanför huskropparna på F-6-delen!
Till den här lilla fotbollsplanen ledde det stigar. En enkel bollplan och inga nät på målen, men rätt trevlig ändå!
Summa summarum, så tycker vi inte att det känns rätt att skicka låg- och mellanstadiebarnen från Visnum och Visnums Kil till Djurgårdsskolan. Inte på något sätt för att skolan verkar dålig, men för att det inte känns rättvist att de barn som bor i närheten av Djurgårdsskolan kan gå hem själva med sin ryggsäck på ryggen, medan resbarnen måste ta bussen hem den för dem långa resan de 3 - 4 milen.
Risken kan bli att de kan komma att känna sig både mer ensamma och utanför än vad som skulle bli fallet om praktiskt taget alla barn var resbarn och skolan låg någorlunda i närheten.
Här har Nybble en fördel gentemot Bäckhammar: I Bäckhammar finns, såvitt vi kan se ingen bra plats för en säker bussramp för på- och avstigning eller för flera bussar. Denna plats finns i Nybble.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar