Adam och Eva

Om jag läste rätt idag, när jag skummade förstasidan i NKP, så har de gamla karaktärsträden vid Varnan, Adam och Eva, beskurits så att de i praktiken inte längre kommer att finnas kvar som träd.

Av den anledningen lägger jag in nedanstående bild från 1920-talet av min mamma och en skolkamrat till henne. Har jag inte helt fel, så sitter de vid ett av de träden - om min minnesbild av hur det ser ut där stämmer. Stämmer det inte, får jag ändra uppgiften!

Min mamma Karin Dahlman till höger. Kortet kan t ex vara från 1922, när min mamma var tolv år. Vem flickan t v är, vet jag inte, men säkerligen gick de båda på Flickskolan när bilden togs.

När förverkligas den här idén...?

Hittade den här bilden, som jag laddat ned från Kristinehamns hemsida (jag vet dock inte om den fortfarande finns kvar - Framtidsrummet gör det ju i varje fall inte). Det ser väldigt fint ut på Norra Torget...:-0

När får vi se den här framtidsvyn förverkligad, månne??

Norra Torget och i någon mån Södra

Norra torget har varit mycket: Tennisplan, busshållplats med kiosk och marknadsplats, bl a. Det har också gått tåg över torget. Numera är det bara en tråkig parkering med lite träd bakom, där bilarna dessvärre dominerar och förtar känslan av en öppen plats, som vätter ned mot ån. Att Norra Torget blivit en bilparkering är en grov förvanskning av dess syfte.

Jag skulle gärna se ett bilförbud på torget, i syfte att framhäva åns betydelse och torgens potential som mötesplats och plats för olika arrangemang inklusive marknader och torghandel.

På ett sätt är det en skymf, att denna vackra plats utmed den del av Varnan som förr kallades Svandammen, där svanar simmade omkring och där det fanns stora fågelbord med tak på för både svanar och änder, behandlas som den gör.



Den vackra Vågmästargården liksom övriga hus norr om torget har också rivits för att ge plats för extremt tråkiga funkisaffärshus med mer eller mindre döda fasader, som definitivt inte bidrar till att göra torget mer levande. En trädplantering utmed trottoaren på norrsidan skulle dock motverka det problemet en del.

Kanske är vi rädda för öppna ytor? Vi kan ju bara gå till våra egna hem, där salarna för länge sedan är borta och inte räknas in i medelklasshemmen, vilka kan ses som en blandning av fattigstugor och överklasshem. I äldre tider dominerade bland bättre bemedlade fönsterraden och vyn ut från dörren sett, medan det i torpstugor var tämligen mörkt och trångt.

 Idag har vi något mellanting med mer eller mindre fullbelamrade hem, där fokus ligger på alla saker och möbler vi har samlat på oss. Ljuset, speglingarna i golvet och på väggarna, åstadkomna genom trädens rörelser utanför, en fläkt i gardinen osv, har ersatts av tusentals prylar. Så vad är väl ett torg värt och öppenheten i detta, när vyn uppenbarligen inte är något värd längre?

Lite torghistoria (bild 1, 3 och 4 är hämtade ur kortsamlingen "Bilder Från Gamla Kristinehamn" Produktionsrätt: Rosenbergs, Kristinehamn 'Säljes till förmån för Kristinehamns Barnhem'"):

1. 1850 gick det spårväg över Norra Norget. I början var vagnarna dragna med häst. Det var vagnar med järn som skulle till järnvågen. Det torde ha skramlat en hel del på torget på den tiden!

2. Norra Torget t v och Södra Torget t h med gamla Stadshotellet, som flyttades till Tullportsgatan och nu går under namnet Träslottet. Den nybyggda kyrkan syns i bakgrunden, varför originalbilden torde härröra från tiden efter sommaren 1858, då tornen var uppförda. Den nya kyrkan invigdes den 10 oktober 1858 (se särskilt inlägg).

3. Norra Torget 1870. Redan nu tycks spåren vara borta och man kan ana en plantering t h.

4. 1870. Kungsbron mot norr med Vågmästargården i bakgrunden. I denna gård bodde vågmästaren, den mest prominente personen i staden, där världspriset på järn ju fastställdes på den årliga fastingsmarknaden.

5. Tennis på Norra Torget 1903. Är det inte lite sådant här man efterlyser i innerstaden?

6. Norra Torget 1907

7. Här igen  den vackra Vågmästargården och övriga vackra byggnader som av någon outgrundlig anledning revs och fick ge plats till de hus som flankerar norra delen av Norra Torget idag.

8. Enligt inskription på baksidan av detta kort är detta en fiskmarknad på Norra Torget, troligen någon gång i början av 1900-talet. Kanske omkring 1920 - 1930?

9. Det här tidningsklippet fanns i ett album som jag köpte på second hand för ett par år sedan. Uppenbarligen har det funnits bilar på Norra Torget förr, men inte lika många som idag och hela torget var inte upptaget av dem. Bild från när busstationen låg på Norra Torget, saknar jag dessvärre. Bilden är enligt texten tagen 1925.

Det enda jag egentligen skulle kunna tänka mig på Södra eller Norra Torget är en fontän, skulptur etc med en sockel som går att sitta på och lapa vårens första solstrålar och gärna en stor isbana på vintern. Möjligen också en hästparkering. En sådan anordning förtar inte torgens öppna karaktär, men bidrar till känslan av att torgen är till för alla - inte bara bilister.........! Sedan tycker jag att det är på tiden att gatstenarna läggs tillbaka på Södra Torget. De togs delvis bort för att det skulle läggas en asfaltsbana för de gocartsrace som hölls i början på 2000-talet. De skall dock ha deponerats någonstans, sägs det. Asfaltsgångar kan göras ändå, men kanske inte nödvändigtvis tvärs över torget.

Det var vinter förr också!

Flickor på Vålösundet i början av 1920-talet. Min mor längst till vänster!

Jakobsbergsskolan - en hotad och bevarandevärd byggnad

...från 1905. Här ett par interiörbilder som jag tog när jag var där på årsmöte med Föreningen för Byggnadskultur den 12 mars.

Jakobsbergsskolan på kvällstid.

Tilläggas kan att Jakobsbergsskolan under de senaste åren inte har haft fler felanmälningar än den betydligt nyare Ölmeskolan. Jag kan komplettera med siffror senare.

Teknik- och Innovationscentrum; plats och innehåll

Tomten "Jupiter" mot Brogårdsgymnasiet.

Jupiter mot nordväst och Varnan.

Här, på tomten "Jupiter", dvs väster om Brogårdshallen mot stan till, är det enligt skolnämndens ordförande (har påmints om att det var han och inte en annan person - debatten var ca 2 timmar lång med många inlägg) inte lämpligt att bygga någon del av ett Teknik- och Innovationscentrum, då man endast kan ha fönster åt ett håll. Detta sa han vid torsdagens Kommunfullmäktige, där det med en rösts övervikt bestämdes att "centret" skall byggas i kvarteret Björktrasten.

Jag funderade, när jag hörde det, om det verkligen kunde stämma - det stämde i varje fall inte med min minnesbild. Så på fredagen gick jag dit och tittade. Väl där drog jag slutsatsen att istället för att bara kunna ha fönster åt ett håll, borde man kunna ha det åt fyra håll. Enda undantaget är alldeles vid den vita husgaveln mot väster. Se nedan.

För min del tycker jag f ö inte heller att denna plats alls lämpar sig som parkeringsplats med de mindre vackra husgavlarna intill, utan liksom istället TIGGER OM att bli bebyggd!

Mot väster

Mot söder. Den med graffiti bemålade byggnaden är en gårdsbyggnad, tillhörande ett hus på Nya Kyrkogatan.

Graffitibyggnaden i närbild.

Gårdshuset med graffiti på baksidan: En tämligen förfallen byggnad, som har sett bättre dagar. Antingen är det en kulturhistoriskt värdefull byggnad, men då torde den snarast behöva rustas upp, för att inte falla ihop totalt.

Nej, att bebygga Jupiter och Tellus (bakom Stadshotellet); något jag yrkade på på Kommunstyrelsen, gillades inte av någon av mini-majoriteterna (den styrande eller Alliansen), så jag röstade då för Roland Lebens förslag om Tellus och Venus (norr om Gamla Kyrkogatan, mot Varnan) samt Jupiter "i reserv".

 På KF-mötet yrkade jag att alternativa placeringar av s k "satelliter", dvs verksamheter som inte kan rymmas inom den samlokaliserade delen (t ex övningsplats för långtradare), skulle utredas. Detta yrkande föll med 1 - 40! Alla utom jag tycker således att alla verksamheter skall rymmas inom kvarteret Björktrasten, som blev det vinnande förslaget (svetsverkstad, övningsplats för långtradare....etc??). Är det Grönköping, eller? Det var någon som sa det, nämligen, och då tänkte jag att, ja, det kanske det är.

Eller också tänker man bara inte efter före utan efter, som när det gäller Strand, vilken ju enligt beslutet 2011-06-16 skulle avvecklas helt, men vilken vi nu beslutat fortsättningsvis skall inrymma åk F-3 - precis som jag tyckt hela tiden och även yrkade på vid det sammanträdet.

 Nu tror jag ju inte att man exakt tänkte på vad man röstade för och emot, när man röstade mot mitt yrkande, men det var dock inte det enda. Miljöpartiet sa att man ville bygga på Björktrasten, men behålla träden och KS ordf sa att S, V och MP kommit överens om att man vill bevara byggnaden Jakobsbergsskolan. Min slutsats är då att det inte blir så värst mycket mark kvar - om man inte skall börja gräva ur och schakta och jämna ut marken den vägen, men för det krävs väl rimligen marklov, vilket jag tycker vore konstigt om man beviljades, då Varnans sträckning där delvis kan ses som en ravin.

 Dessutom förstår jag inte var MP vill bygga om man både vill behålla träden och Jakobsbergsskolans byggnad, då den mesta marken, där man tänkt bygga, är täckt av träd. Fast det var visst inte de träden man ville behålla, hörde jag sedan av en S:are, som mött en MP:are, utan det var allén utmed gatan. De andra träden bryr man sig då tydligen inte om. Uppenbarligen då inte heller om det nationella Miljömål som säger att vi inte skall öka andelen hårdgjord yta; något man definitivt kommer att göra om man tar ner träden i kvarteret Björktrasten och bygger där samt kanske schaktar / gräver ur / jämnar ut marken samt anlägger en parkeringsplats norr om Jakobsbergsskolan mot järnvägen; en markyta som då måste asfalteras.

Detta istället för att bebygga redan hårdgjorda och f d tomtytor, dessutom flacka och utan stora, uppvuxna träd, som Jupiter öster om Stadshotellet.. "Satelliter" blir det i vilket fall var vi än bygger på någon av dessa platser och de elever som befinner sig i någon av dessa "satelliter" kommer näppeligen att kunna ta sig till skolan medelst någon glasgång (den planerade glasgången över Gamla Kyrkogatan var det skäl som anfördes när tjänstemännen efter en återremiss från KS skulle förtydliga varför man valde Björktrasten före Tellus /Venus). En gångväg under järnvägsbron för att nå Norra Verken (en idé som poppat upp via en insändare alldeles inför KF-mötet; byggnaden har tidigare på bl a min förfrågan uppgivits vara upptagen), ter sig också rätt märklig, men visst - det är kanske möjligt.
Allt är nog möjligt.

Jakobsbergsskolan, det ljusa huset som skymtar rakt fram t h, har en perfekt skolgård för mindre barn - precis en sådan skolgård som skolgårdsförståsigpåare rekommenderar: Kuperad, mycket träd som erbjuder skugga mellan kl 11 och 15 och där barnen själva kan välja om de vill vara i solen eller skuggan; en skolgård med många "rum".

Vad gäller Stadshotellet och dess behov av expansion (enligt Näringslivssamverkan), så kan det med fördel enligt mitt tycke expandera norrut mot Gamla Kyrkogatan. Där står nu bara några containrar och hotellet har åt det hållet verkligen utseendet av en bakgård, med brandstege, en gammal förfallen balkong och varuintag. Där kan man nog utan problem få åtminstone bortåt 500 kvm extra yta, fördelat på tre våningar.

Många tycker att det vore trevligt om en del av Tellus bebyggdes; något som enligt de-som-vet (här syftar jag närmast på Föreningen för Byggnadskultur) var meningen efter omgestaltningen av innerstaden på 70-talet (jag bodde inte här då - var ifrån stan fr o m augusti 1972 till januari 2002). Parken var endast tänkt att vara temporär. Man får gärna spara en bit av parken för min del, men ytan räcker gott till både ock. 18 m långa långtradare med gasturbiner, kan man med fördel låta avbörda sin last någon annanstans. Den verksamheten passar inte heller i Björktrasten.

Olsson på Gärdet

Igår eftermiddag värmde solen inne i stan, trots kylan, och det kändes att våren är på väg - ja, det var riktig vår i luften! Snart är det dags att så fröer, plantera om blommor och kanske planera köksträdgården. Kortet nedan fann jag häromdagen i en av min mors efterlämnade askar med minnessaker.

Det är taget 1975 i trädgårdsmästare Olssons växthus. Växthuset låg bredvid hans lilla röda stuga på södra sidan om Bjurtjärnsvägen. Denna sträcker sig österut från Östra Ringvägen och mynnar vid Karlagatan alldeles vid Hembygdsgården. Växthuset låg alltså något nordväst om hembygdsgården. I stugan bodde Olsson på Gärdet, som han kallades, med sin hushållerska fröken Svensson.

T v trädgårdsmästare Olsson och bakom honom syns hans hushållerska fröken Svensson. Vem flickan är, vet jag ej.
Foto: Mats Holmstrand.

 Jag har tidiga minnen därifrån, eftersom jag som barn någon gång i början på 60-talet ibland fick gå in till fröken Svensson i hennes och Olssons kök och doppa bullskivor i kokkaffe med kaffegrädde och bitsocker, serverat i fin kaffekopp.

Kaffet smakade inte så värst gott, tyckte jag, som aldrig annars drack kaffe. Jag minns precis smaken - så som kokkaffe med kaffegrädde alltid smakar - men det kändes lite viktigt att få sitta där vid köksbordet med fröken Svensson mitt emot och doppa bullskivor i kaffe med grädde. Det fick jag ingen annanstans! Och bullskivorna var goda - även doppade i kaffe!

Idag finns vägen kvar och är ett fint och ofta nyttjat promenadstråk. Det mesta där ser ut som förr - vägen är fortfarande grusväg och fälten med den lilla gården längre fram ser ut som när jag var barn. Dock fanns varken Karlagatans förlängning, Östra Ringvägen eller Norrgården då.

Idag är också både växthuset och stugan, liksom trädgårdsmästare Olsson och fröken Svensson själva, borta. Bilarna susar snabbt förbi på Karlagatan och hur många vet om eller tänker på att här en gång fanns ett växthus med en trädgårdsmästare, hans hushållerska och en liten röd stuga, där det serverades kaffe med dopp.....?