Remissyttrande, avfallsplan

Jag läggger nedan in delar av vårt remissyttrande avseende avfallsplan (hela yttrandet finns på vår hemsida, som det finns länk till i denna blogg).

Jag passar också på att korrigera en felskrivning i yttrandet, nämligen stycket som börjar med "Om 35 % av kärl- och säckavfallet skulle sorteras ut för kompostering [...]": Det skall vara "35 % av matavfallet". Siffrorna stämmer för övrigt. Tilläggas kan att en minskning av det avfall som skickas till förbränning i Karlskoga med 35 % av matavfallet (ca 950 ton / år), skulle innebära en maximalt minskad kostnad med 67 860 kr / år + motsvarande minskning av transportkostnaden.

Skulle allt detta istället hemkomposteras, minskar kostnaderna för transporter till 0 och utsläppen reduceras betydligt. Skickas alltsammans för rötning och vi rötar i Karlstad, ökar transportkostnaderna och även utsläppen till följd av dessa, men vi får i gengäld biogas. En utvärdering gjord av IVL har dock i en utredning visat att framställning av biogas i rötningsanläggning är överlägsen både hemkompostering och industriell kompostering"

Vårt yttrande:

"[...]
Insamling av avfall

Det är bra att det i förslaget till avfallsplan nämns att man vill finna enkla insamlingssystem, så att alla kan agera för att målet är 100 % kretslopp och 0 % rest ska kunna uppnås.

Mer tveksamma är vi till formuleringen att vi i östra Värmland skall utveckla samarbetet ”för att få gemensamma lösningar som ger ömsesidig nytta.”, om det utesluter ett samarbete med Karlstad.

Miljöpartiet anser att vi bör samarbeta med Östra Värmland, men med Västra Värmland beträffande omhändertagande av matavfall för etablering av en rötningsanläggning, om det är så att mängden matavfall är för litet för att en sådan skall kunna etableras om inte Kristinehamn deltar, men även p g a att rötning av matavfall är att föredra framför förbränning.

Att förfara som Kristinehamn nu gör; dvs frakta det rötbara avfallet till Karlskoga förbränningsanläggning, är ett resursslöseri, eftersom detta avfall kan bli biogas, som t ex kan driva Värmlandstrafiks bussar.

Enligt VF den 7 april 2009 kan en rötningsanläggning i Karlstad stå klar tidigast 2012; något som bl a är beroende av att man får tillräcklig mängd matavfall.

Kärl- och säckavfallet för hushåll består till 43 procent av matavfall och 7 procent av trädgårdsavfall (RVF Utveckling 2005:05), dvs tillsammans 50 %. I Lokala miljömål Kristinehamns kommun står det att senast 2010 ska minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet anser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering
som central behandling (målet är identiskt med det nationella målet). För Kristinehamns del skulle detta innebära att upp till 950 ton matavfall beroende av hur mycket som redan hemkomposteras) per år inte skulle köras till Karlskoga, utan skulle kunna komposteras i Kristinehamn, tills en anläggning i Karlstad står klar – om Kristinehamn väljer att vara med i det samarbetet.

Vidare anser vi att det är angeläget att satsa på ökad kunskapsspridning liksom på ökat antal insamlingsställen för farligt avfall – helst hushållsnära.

Möjligheten för den icke bilburne att lämna grovavfall – till återanvändning eller återvinning – måste också underlättas.

Taxa

Vad gäller att taxan renhållningsverksamheten skall vara konstruerad så att den stimulerar långsiktigt hållbara och flexibla lösningar, anser vi att man även måste kunna tänka sig en delvis skattefinansierad renhållningsverksamhet, så att alla verkligen ska kunna återvinna allt och därmed i princip få nolltaxa. Detta i det fall mängden avfall kommer att bli för liten för att hämtningen vid hushållen ska kunna finansieras medelst en taxa som är konstruerad enligt dessa principer. Självfinanisering via taxa får inte stå i vägen för att det nämnda målet om 100 % kretslopp skall uppnås.

Enligt uppgift kostar kommunens export av avfall till Karlskoga, där det bränns, strax under 754 kr / ton i mottagningsavgift. Därtill kommer transportkostnader. Då mängden vi skickade till Karlskoga 2008 var strax under 6 300 ton*), innebar det en kostnad på ca 4,75 miljoner kronor plus transportkostnad.

Om 35 % av kärl- och säckavfallet skulle sorteras ut för kompostering (ej medräknat vad som redan komposteras), vilket sker i kommuner som genomfört en långtgående källsortering av matavfall, skulle det innebära en minskad mottagningsavgift på upp till 1 663 tkr per år. Sker kompostering i Kristinehamn, skulle dessutom transporter och transportkostnader minska betydligt.

Vi anser att hushållsnära kompostering i godkänd kompost skall uppmuntras i de fall det är lämpligt. Enligt ”Kompostering hemma uppmuntras”, Dagens Samhälle #13.2009, visar en enkät gjord av DS att många kommuner i glesbygd uppmuntrar hemkompostering och att Strömstad bedömer att kommunen uppfyller matavfallsmålet till 80 procent tack vare 1 650 hemkomposterare.

Nytt från den 1 november 2008 är enligt uppgift att vi får betalt från FTI för att samla ihop metall-, plast- och pappersförpackningar. Har vi förstått saken rätt, får vi även ersättning per ton för att samla ihop tidningar och glas, medan ägare till
flerfamiljshus får betala en liten avgift för hushållsnära insamling av fraktionerad hämtning av förpackningar.

*) Har enligt Jan Mattsson, renhållningschef, de senaste åren minskat från ca 6 500 ton."

Läs mer, såsom om vår syn på spridning av slam från reningsverket på våra åkrar på http://mpkristinehamn.se under "Remisser".