Grön-Röda kommunalråd och röda och gröna vikmuggar

....blir det fyra år framöver i Kristinehamn. Att jag kallar oss GrönRöda (eller RödGröna - låt gå för det), beror på att vi håller på att ta fram en gemensam plattform. Den är i stort sett klar och skall delvis med i budgetarbetet, förhoppningsvis. Annars missar vi ju bortåt ett år med att budgetera för de mest brådskande projekten!

Alla är möjligen inte glada åt att Kristinehamn har fått ett grönt och två röda kommunalråd. Det verkar åtminstone inte så - det finns ett antal "sura gubbar" i Kristinehamn - kanske t o m "sura gummor"?

Men det blir väl så när alliansen har haft makten i 8 år. Det är inte precis som när man börjar på ett vanligt jobb, där man faktiskt är efterfrågad (fast att vissa ställer stora förhoppningar på det nya styret har jag å andra sidan också fått ett flertal tecken på - bl a i mail idag!)!

Efter valet i KF idag, sattes jag genast på prov. Jag hade nämligen i talarstolen påmint om att jag i ca 8 år haft min gröna vikmugg istället för att ta en engångsmugg varje gång jag skulle dricka kaffe (jag har t o m ställt in den i automaten på ekonomiutskottet).

Ja, min gröna vikmugg i plast har hängt med och jag påminde även om att nya ordf i KF, Gunnar Eriksson, som gärna skämtar när tillfälle ges, en gång i ekonomiutskottet, då min mugg var försvunnen, föreslog en tyst minut....

Jag nämnde även att vi i vår RödGröna plattform har en skrivning om att minska användningen av engångsmaterial i kommunen. Efter dessa ord tog jag upp två röda vikmuggar - en till Bjarne Olsson (S) och en till Anne-Marie Wallouch (V).

När jag så hällde upp mitt kaffe, kom Dick Malmström (FP - inte sur, utan trevlig, 'gubbe') fram och frågade vad plasten var gjord av. Jag sa att det var återvunnen plast.

- Men vad innehåller den? fortsatte han. Några borgerliga herrar bredvid skrattade åt min svarslöshet. Jag fortsatte att det väl var en blandning av polymerer. Men så sade Dick Malmström att det inte var bra med plast och jag svarade att det var det väl inte vilken plastförpackning man än hade till mat (jag tänkte då närmast på de förpackningar som man lägger köttfärs, korv m m i), utan att olika ämnen utsöndrades.

De borgerliga männen hade börjat lyssna och skrattade inte fullt lika mycket längre - jag såg hur de prövade mina ord och gjorde överväganden.

Dick Malmström sa sedan att han hört att ska man ha plast, så ska den vara genomskinlig, inte färgad och det kan det väl ligga något i, sa jag, och fortsatte med att jag väl får ta med min kosa i trä, som jag har hemma. Det tyckte han var en bra idé. Sedan pekade Dick Malmström på pappmuggarna (engångs-) och sa att "De här är bäst".

Jag svarade att det väl inte alls var bra, med tanke på alla transporter och hela kedjan: Nedfällning av träd, framställning i massa-/pappersfabrik, transport till försäljare och konsument och sedan till sopstationen. Då var det bättre med min vikmugg, som jag haft i 8 år och bara kunde gå ut och skölja. Dessutom är den faktiskt väldigt enkel att ta med. Skrattet hade nästan avtagit.

- Jo, men jämfört med engångsmuggar i plast, sa han, och pekade på de genomskinliga plastengångsmuggarna, som stod bredvid, och det kunde jag ju hålla med om, eftersom jag tycker precis likadant när det gäller den saken.

För mig är vikmuggarna också en symbolfråga. Rent miljömässigt är säkert kosan mycket bättre (men gör vi inte nya nyttosaker av använd plast, så bränns den istället - och är det bättre?)

Jag får nog ta med träkosan i fortsättningen och vid lämpligt tillfälle säga att Dick Malmström naturligtvis har rätt i att trä är ett bättre material att dricka ur än färgad plast, om än återvunnen. Jag har ju faktiskt ingen aning om vad färgen som plasten är färgad med innehåller och detta har jag även tänkt på och inte heller vad plasten eventuellt utsöndrar när den möter varm dryck. Att glas är det bästa materialet att lagra vätskor i, är något jag lärde mig någon gång i mitten på 90-talet.

Därför skall vi naturligtvis inte använda en massa plastprodukter, som plastpåsar och så vidare, om vi inte måste. Men vill verkligen Dick Malmström och de skrattande borgerliga herrarna avvara plasten på riktigt? Jag tvivlar.

Vad jag inte tvivlar på är att de inte vill att ett nyvalt Grönt, kvinnligt kommunalråd ska få en poäng helt gratis.