På Kullen mellan Nolbygatan / Mariebergsvägen och Marieberg, som jag var med och räddade från bebyggelse, eller rättare sagt, räddade strandlinjen från bebyggelse och privatisering till förmån för möjligheten till tillkomst av den cykelväg som idag finns där, för 5 - 6 år sedan och där det finns blåbärsris en masse, sken solen varmt. Blåbärsris utan blåbär blir en mjuk dyna att sitta på, vilket jag gjorde en stund i solvärmen, lutande mig mot den raka tallstammen.
Vanlig vass - släkt med bambu?
Krusningar på vattenytan.
Solreflex......
Spegelblankt mot öster och Kullen, från bryggan vid Marieberg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar