Kulturen i Kristinehamn

Den här bilden visar trappen och trappräcket till Kristinehamns stadsbibliotek. Jag tycker att symboliken är talande: Det är människor som bär upp kulturen och inte tvärtom.

Kultur betyder ju odling. Det måste således vara någon som odlar: En odling kan aldrig läggas på människorna uppifrån, utan måste växa fram underifrån. Gör den det, skapas automatiskt också ett större kulturutbud för människor att tillgodogöra sig - med t ex kommunens stöd.

I Miljöpartiets remissyttrande angående förslaget till förändrad nämnd- och förvaltningsorganisation, tycker vi att skolan och kulturen gott kan närma sig varandra genom tillskapandet av en gemensam kultur-, turism- och skolnämnd. Inom denna kan det lämpligtvis finnas två utskott: Ett kultur- och ett ungdomsutskott.

Det är viktigt att barns och ungdomars del av kulturutbuden blir tydligare. När t ex konstevenemang ordnas i Kristinehamn, är det mest äldre människor man ser. Det måste skapas möjlighet och intresse för yngre att ta del av kultur- och turismutbudet på eget bevåg - alltifrån att själva ta sig till våra badplatser, inkl Gottbol och Revsand, på sommaren, till att ta bussen eller en säker cykelväg till konstmuséet.

För att detta skall kunna ske, kanske ungdomarnas aktiva engagemang och input i ett utskott behövs! I Kristinehamn räknas tyvärr mest medelklassbarnet med två välfungerande föräldrar, som kan skjutsa till badplats, träning etc eller har en egen båt, husvagn etc. De mindre bemedlade barnen med sämre förutsättningar - vart ska de ta vägen?

För dessa måste Kristinehamns kommun sörja. Och hur får vi eleverna att välja Folkbiblioteket framför att dricka öl på helgen? Kanske måste vi skapa ett allaktivitetshus i nämndhuset i anslutning till biblioteket och med ett ungdomscafé inhyst? En kulturskola och bättre nyttjande av folkbiblioteket, är något vi stödjer.

Vi har valt att kalla vårt förslag på sammanslagen nämnd och förvaltning för SKUTT-nämnden: Skola - Kultur - Utbildning - Turism.

Jag tror mer på kultur som uppstår ur den sanna entusiasmen och livsglädjen hos Kristinehamns invånare, än den "uppifrån-kultur", som jag upplever Monica Marker skrev om i NKP, där hon talar om romarriket och "Bröd och skådespel" till medborgarna för att de skall orka med upprustning, krig (ej i exakta termer) och att utvidga sitt imperium.

Det räcker med att titta på hur det gick med romarriket för att se att en sådan hållning inte är hållbar. En hållbar politik måste bygga på att det finns rötter - rötter som det som vi kallar kultur kan växa upp ifrån.