Teknik- och Innovationscentrum; plats och innehåll

Tomten "Jupiter" mot Brogårdsgymnasiet.

Jupiter mot nordväst och Varnan.

Här, på tomten "Jupiter", dvs väster om Brogårdshallen mot stan till, är det enligt skolnämndens ordförande (har påmints om att det var han och inte en annan person - debatten var ca 2 timmar lång med många inlägg) inte lämpligt att bygga någon del av ett Teknik- och Innovationscentrum, då man endast kan ha fönster åt ett håll. Detta sa han vid torsdagens Kommunfullmäktige, där det med en rösts övervikt bestämdes att "centret" skall byggas i kvarteret Björktrasten.

Jag funderade, när jag hörde det, om det verkligen kunde stämma - det stämde i varje fall inte med min minnesbild. Så på fredagen gick jag dit och tittade. Väl där drog jag slutsatsen att istället för att bara kunna ha fönster åt ett håll, borde man kunna ha det åt fyra håll. Enda undantaget är alldeles vid den vita husgaveln mot väster. Se nedan.

För min del tycker jag f ö inte heller att denna plats alls lämpar sig som parkeringsplats med de mindre vackra husgavlarna intill, utan liksom istället TIGGER OM att bli bebyggd!

Mot väster

Mot söder. Den med graffiti bemålade byggnaden är en gårdsbyggnad, tillhörande ett hus på Nya Kyrkogatan.

Graffitibyggnaden i närbild.

Gårdshuset med graffiti på baksidan: En tämligen förfallen byggnad, som har sett bättre dagar. Antingen är det en kulturhistoriskt värdefull byggnad, men då torde den snarast behöva rustas upp, för att inte falla ihop totalt.

Nej, att bebygga Jupiter och Tellus (bakom Stadshotellet); något jag yrkade på på Kommunstyrelsen, gillades inte av någon av mini-majoriteterna (den styrande eller Alliansen), så jag röstade då för Roland Lebens förslag om Tellus och Venus (norr om Gamla Kyrkogatan, mot Varnan) samt Jupiter "i reserv".

 På KF-mötet yrkade jag att alternativa placeringar av s k "satelliter", dvs verksamheter som inte kan rymmas inom den samlokaliserade delen (t ex övningsplats för långtradare), skulle utredas. Detta yrkande föll med 1 - 40! Alla utom jag tycker således att alla verksamheter skall rymmas inom kvarteret Björktrasten, som blev det vinnande förslaget (svetsverkstad, övningsplats för långtradare....etc??). Är det Grönköping, eller? Det var någon som sa det, nämligen, och då tänkte jag att, ja, det kanske det är.

Eller också tänker man bara inte efter före utan efter, som när det gäller Strand, vilken ju enligt beslutet 2011-06-16 skulle avvecklas helt, men vilken vi nu beslutat fortsättningsvis skall inrymma åk F-3 - precis som jag tyckt hela tiden och även yrkade på vid det sammanträdet.

 Nu tror jag ju inte att man exakt tänkte på vad man röstade för och emot, när man röstade mot mitt yrkande, men det var dock inte det enda. Miljöpartiet sa att man ville bygga på Björktrasten, men behålla träden och KS ordf sa att S, V och MP kommit överens om att man vill bevara byggnaden Jakobsbergsskolan. Min slutsats är då att det inte blir så värst mycket mark kvar - om man inte skall börja gräva ur och schakta och jämna ut marken den vägen, men för det krävs väl rimligen marklov, vilket jag tycker vore konstigt om man beviljades, då Varnans sträckning där delvis kan ses som en ravin.

 Dessutom förstår jag inte var MP vill bygga om man både vill behålla träden och Jakobsbergsskolans byggnad, då den mesta marken, där man tänkt bygga, är täckt av träd. Fast det var visst inte de träden man ville behålla, hörde jag sedan av en S:are, som mött en MP:are, utan det var allén utmed gatan. De andra träden bryr man sig då tydligen inte om. Uppenbarligen då inte heller om det nationella Miljömål som säger att vi inte skall öka andelen hårdgjord yta; något man definitivt kommer att göra om man tar ner träden i kvarteret Björktrasten och bygger där samt kanske schaktar / gräver ur / jämnar ut marken samt anlägger en parkeringsplats norr om Jakobsbergsskolan mot järnvägen; en markyta som då måste asfalteras.

Detta istället för att bebygga redan hårdgjorda och f d tomtytor, dessutom flacka och utan stora, uppvuxna träd, som Jupiter öster om Stadshotellet.. "Satelliter" blir det i vilket fall var vi än bygger på någon av dessa platser och de elever som befinner sig i någon av dessa "satelliter" kommer näppeligen att kunna ta sig till skolan medelst någon glasgång (den planerade glasgången över Gamla Kyrkogatan var det skäl som anfördes när tjänstemännen efter en återremiss från KS skulle förtydliga varför man valde Björktrasten före Tellus /Venus). En gångväg under järnvägsbron för att nå Norra Verken (en idé som poppat upp via en insändare alldeles inför KF-mötet; byggnaden har tidigare på bl a min förfrågan uppgivits vara upptagen), ter sig också rätt märklig, men visst - det är kanske möjligt.
Allt är nog möjligt.

Jakobsbergsskolan, det ljusa huset som skymtar rakt fram t h, har en perfekt skolgård för mindre barn - precis en sådan skolgård som skolgårdsförståsigpåare rekommenderar: Kuperad, mycket träd som erbjuder skugga mellan kl 11 och 15 och där barnen själva kan välja om de vill vara i solen eller skuggan; en skolgård med många "rum".

Vad gäller Stadshotellet och dess behov av expansion (enligt Näringslivssamverkan), så kan det med fördel enligt mitt tycke expandera norrut mot Gamla Kyrkogatan. Där står nu bara några containrar och hotellet har åt det hållet verkligen utseendet av en bakgård, med brandstege, en gammal förfallen balkong och varuintag. Där kan man nog utan problem få åtminstone bortåt 500 kvm extra yta, fördelat på tre våningar.

Många tycker att det vore trevligt om en del av Tellus bebyggdes; något som enligt de-som-vet (här syftar jag närmast på Föreningen för Byggnadskultur) var meningen efter omgestaltningen av innerstaden på 70-talet (jag bodde inte här då - var ifrån stan fr o m augusti 1972 till januari 2002). Parken var endast tänkt att vara temporär. Man får gärna spara en bit av parken för min del, men ytan räcker gott till både ock. 18 m långa långtradare med gasturbiner, kan man med fördel låta avbörda sin last någon annanstans. Den verksamheten passar inte heller i Björktrasten.

Beslut och icke-beslut gällande Jakobsbergsskolan

Om detta har jag skrivit i Kommunalrådsbloggen. För att komma till detta inlägg, klicka på HÄR.

Jakobsbergsskolans vara eller icke vara

Med anledning av den senaste tidens turbulens om vad som tidigare beslutats eller ej när det gäller det nya Teknik- och Innovationscentrets placering, finns det skäl att blicka tillbaka lite på Jakobsbergs skolans historia. Jag tänker m a o i detta inlägg inte fördjupa mig i vilka beslut i frågan som tagits eller inte tagits. Gör jag det, så blir det på Kommunalrådsbloggen (länk i spalten t h).

Centret/centrumet - välj själv - skall inrymma alla  gymnasieutbildningar som inte finns på nuvarande Brogårdsgymnasiet samt SFI och KomVux, är det tänkt. Det var i varje fall vad som sades i samband med beslutet i juni 2011.

Jag som KS-ledamot har gått med på att ge ett planuppdrag för kvarteret Björktrasten. Detta beror på att när ett Teknik- och Innovationscentrum diskuterades för flera år sedan, dvs långt innan det att Sweco genomförde sin skollokalsutredning, så var det tomten i hörnet Norra Staketgatan och Prästgatan som nämndes, där parkeringsplatsen nu ligger. I det skedet fanns det också tankar på annan bebyggelse bakom Stadshotellet och att riva Broängsbadet var ännu inte aktuellt. Jag har tyckt att det har låtit vettigt.

I ett senare skede har det talats om att man skulle kunna bevara Jakobsbergsskolan och på något sätt "bygga in den" i ett nytt Teknik- och Innovationscentrum. Även detta har jag tyckt låtit som en vettig tankegång - att bevara och utnyttja denna fina, gamla byggnad.

För mig är det helt enkelt otänkbart och oacceptabelt att riva nuvarande Jakobsbergsskolan. Blir det fråga om det, måste vi oundvikligen utreda ett alternativt område! Det är inte heller bara att ändra på den i fullmäktige fastlagda tidsplanen. Ska vi göra det, måste vi antingen ta ett nytt beslut och delegera till KS att ta beslut om åtgärder som avviker från den beslutade tids- och åtgärdsplanen eller också lyfta alla avvikelser från dessa till KF för beslut.

Jag har om inte förr under de senaste två åren lärt mig att prat och muntliga förespeglingar inte är något att lita på. Därför måste vi presenteras ritningar över området innan vi går till beslut samt få en redogörelse för hur detta område kan täcka de behov som finns. Redan finns det ju uppenbara problem, nämligen med fordonslinjen. Vändplan för långtradare går knappast att klämma in där.....! Det går inte heller bakom stadshotellet!

Ska vi samlokalisera alla återstående utbildningar, är därför den av Sweco föreslagna tomten på Svinvallen den absolut lämpligaste. Förutom att man har tämligen nära till Brogårdsskolan (man har tänkt att eleverna skall samutnyttja matsal, men den idén får man då kanske överge?), har man även lätt att komma in med fordon. Alternativet är att övningsplan för långtradare etc blir kvar vid Presterud.

Förberedande klass 2 eller 3, 1917 eller 1918 med både pojkar och flickor. Min mor inramad näst längst t h vid frökens knä.

Inifrån ett av klassrummen, troligen omkring 1917 - 1918 (åter min mor inramad).

Flickskolan
Den första flickpensionen bildades ca 1815 och låg vid Sjötullen. På 1830-talet skapades en pension i Jerns gård vid Hovslagaregatan och en välrustad flickpension, Wagnerska flickpensionen, som styrdes av stadens fruar, skapades 1844 och lokal uppläts i Fiskalgården.

1864 öppnade fröken Therése Kamph en skola för flickor i handlare Olssons gård på Gamla Kyrkogatan. Skolan lades ned 1871. 1873 hade en syster till rektor Magnell, fröken Magnell, pension på Östra Staketgatan.

1875 tänkte man låta flickorna nöja sig med folkskolan, men året efter annonserade rektor Lagerlöf vid Läroverket ut en kortare kurs i språklära och litteraturhistoria för flickor. Några dagar senare kom några personer överens om att skapa ett elementarläroverk för flickor. Den 4 september 1876 invigdes skolan med 67 elever.

Året därpå flyttade skolan in i Gamla Hotellet vid Södra torget. I och med stora donationer fann dock lokalfrågan sin lösning och flickskolan kunde flytta in i sina lokaler (idag Jakobsbergsskolan), som invigdes 1905. 1909 tilldelades den 8-åriga flickskolan normalskolekompetens. (Källa: Axel Emil Lööfs och Arvid Ernviks Kristinehamns Historia, del III)

Någon gång runt 1920. Julia Linder, klassföreståndare, stående näst längst t v. Min mor Karin Dahlman inramad längst framme t h. Vega, sedermera Kappner inramad längst t h.

Gympalektion med fröken Holmberg. Min mor inramad i mitten. Förmodligen vännen Vega bredvid t v.

Skolvägar
Både min mor och min syster har gått på den gamla Flickskolan, som Jakobsbergsskolan hette förr. Själv gick jag mina första tre år i Hantverkshuset på andra sidan ån; nu privatbostad. Vi gick balansgång på räcket över ån hem från skolan och tävlade om vilka som kunde hålla skolväskorna längst ut på fingret utan att tappa ned dem i ån.

Även min mor gick balansgång över ån, har hon berättat (hon bodde mitt emot stationen på Spårgatan), fast då var det bara ett smalt järnräcke, sa hon när jag som vuxen berättade om min och mina kamraters balansgång och tyckte att min balansgång på det tämligen breda träräcket väl inte var så värst mycket att komma med....

Ibland var min mor väldigt orolig av sig, men tydligen inte när det gällde skolvägen. Ja, det var andra tider på den tiden! Kul hade vi, iallafall, och ingen vare sig tappade skolväskan eller ramlade ner i ån - varken på min eller min mors tid! Detta bara sagt som lite kuriosa och inte som en uppmaning till barn att gå på broräcket på väg hem från skolan..!