Norra Torget och i någon mån Södra

Norra torget har varit mycket: Tennisplan, busshållplats med kiosk och marknadsplats, bl a. Det har också gått tåg över torget. Numera är det bara en tråkig parkering med lite träd bakom, där bilarna dessvärre dominerar och förtar känslan av en öppen plats, som vätter ned mot ån. Att Norra Torget blivit en bilparkering är en grov förvanskning av dess syfte.

Jag skulle gärna se ett bilförbud på torget, i syfte att framhäva åns betydelse och torgens potential som mötesplats och plats för olika arrangemang inklusive marknader och torghandel.

På ett sätt är det en skymf, att denna vackra plats utmed den del av Varnan som förr kallades Svandammen, där svanar simmade omkring och där det fanns stora fågelbord med tak på för både svanar och änder, behandlas som den gör.



Den vackra Vågmästargården liksom övriga hus norr om torget har också rivits för att ge plats för extremt tråkiga funkisaffärshus med mer eller mindre döda fasader, som definitivt inte bidrar till att göra torget mer levande. En trädplantering utmed trottoaren på norrsidan skulle dock motverka det problemet en del.

Kanske är vi rädda för öppna ytor? Vi kan ju bara gå till våra egna hem, där salarna för länge sedan är borta och inte räknas in i medelklasshemmen, vilka kan ses som en blandning av fattigstugor och överklasshem. I äldre tider dominerade bland bättre bemedlade fönsterraden och vyn ut från dörren sett, medan det i torpstugor var tämligen mörkt och trångt.

 Idag har vi något mellanting med mer eller mindre fullbelamrade hem, där fokus ligger på alla saker och möbler vi har samlat på oss. Ljuset, speglingarna i golvet och på väggarna, åstadkomna genom trädens rörelser utanför, en fläkt i gardinen osv, har ersatts av tusentals prylar. Så vad är väl ett torg värt och öppenheten i detta, när vyn uppenbarligen inte är något värd längre?

Lite torghistoria (bild 1, 3 och 4 är hämtade ur kortsamlingen "Bilder Från Gamla Kristinehamn" Produktionsrätt: Rosenbergs, Kristinehamn 'Säljes till förmån för Kristinehamns Barnhem'"):

1. 1850 gick det spårväg över Norra Norget. I början var vagnarna dragna med häst. Det var vagnar med järn som skulle till järnvågen. Det torde ha skramlat en hel del på torget på den tiden!

2. Norra Torget t v och Södra Torget t h med gamla Stadshotellet, som flyttades till Tullportsgatan och nu går under namnet Träslottet. Den nybyggda kyrkan syns i bakgrunden, varför originalbilden torde härröra från tiden efter sommaren 1858, då tornen var uppförda. Den nya kyrkan invigdes den 10 oktober 1858 (se särskilt inlägg).

3. Norra Torget 1870. Redan nu tycks spåren vara borta och man kan ana en plantering t h.

4. 1870. Kungsbron mot norr med Vågmästargården i bakgrunden. I denna gård bodde vågmästaren, den mest prominente personen i staden, där världspriset på järn ju fastställdes på den årliga fastingsmarknaden.

5. Tennis på Norra Torget 1903. Är det inte lite sådant här man efterlyser i innerstaden?

6. Norra Torget 1907

7. Här igen  den vackra Vågmästargården och övriga vackra byggnader som av någon outgrundlig anledning revs och fick ge plats till de hus som flankerar norra delen av Norra Torget idag.

8. Enligt inskription på baksidan av detta kort är detta en fiskmarknad på Norra Torget, troligen någon gång i början av 1900-talet. Kanske omkring 1920 - 1930?

9. Det här tidningsklippet fanns i ett album som jag köpte på second hand för ett par år sedan. Uppenbarligen har det funnits bilar på Norra Torget förr, men inte lika många som idag och hela torget var inte upptaget av dem. Bild från när busstationen låg på Norra Torget, saknar jag dessvärre. Bilden är enligt texten tagen 1925.

Det enda jag egentligen skulle kunna tänka mig på Södra eller Norra Torget är en fontän, skulptur etc med en sockel som går att sitta på och lapa vårens första solstrålar och gärna en stor isbana på vintern. Möjligen också en hästparkering. En sådan anordning förtar inte torgens öppna karaktär, men bidrar till känslan av att torgen är till för alla - inte bara bilister.........! Sedan tycker jag att det är på tiden att gatstenarna läggs tillbaka på Södra Torget. De togs delvis bort för att det skulle läggas en asfaltsbana för de gocartsrace som hölls i början på 2000-talet. De skall dock ha deponerats någonstans, sägs det. Asfaltsgångar kan göras ändå, men kanske inte nödvändigtvis tvärs över torget.

Gocartracets framtid och Nya Kristinehamns-Posten

I torsdags hade vi årets sista kommunfullmäktigemöte, då bl a min motion om Gocartracet i centrum kom upp. Nya Kristinehamns-Postens kommentar idag var extremt kortfattad:

"Kommunfullmäktige avslog kommunalrådet Elisabeth Holmstrand Gustafssons (MP) motion om stadsracet." (hoppas inte den här artikeln anses nå s k verkshöjd, så att det är förbjudet att återge den så här i sin helhet...).

Nåja, artikeln är kort men korrekt. KF avslog min motion, vilket också var Kommunstyrelsens förslag. Dock hade man i tidningen, om man hade velat, och som var vanligare förr i tiden, för sådär fyra, fem år sedan, kunnat skriva om hur motionen kommenterades av t ex Bjarne Olsson och mig.

Då hade man t ex kunnat skriva så här:

"Elisabeth H Gustafsson menade att på sätt och vis motionen ändå bifallits, eftersom kommunstyrelsen beslutat att innan ett nytt gocartrace arrangeras, en utvärdering skall göras av tidigare genomförda race och att denna utvärdering skall presenteras för kommunstyrelsen samt att innan frågan om ytterligare gocartrace avgörs, ansökan ska behandlas av kommunstyrelsen efter yttrande från tekniska nämnden.

I sin motion ville hon lyfta frågan till fullmäktige för avgörande innan ett nytt gocartrace eventuellt arrangeras, men hon menade att hon var nöjd med denna kompromiss. När beslut om att arrangera gocartracet togs första gången, togs beslut om detta endast i tekniska nämnden."

Så hade man kunnat skriva. Man hade också kunnat skriva:

"Bjarne Olsson, kommunstyrelsens ordförande, menade att frågan omfattade mer än bara markupplåtelse, t ex effekt för näringsidkarna, vilka idag inte är nöjda med racet samt att det har andra sidoeffekter, vilket gör att den efter hörande av tekniska nämnden skall komma upp på kommunstyrelsens bord innan ett nytt race eventuellt arrangeras. Han underströk även att en utvärdering av tidigare race dessförinnan skall göras och i motionens anda."

Så kunde man också ha skrivit och så utförligt hade man kanske skrivit om det handlat om något annat än en miljöpartimotion. Idag får inte de som bara läser NKP och inte ser på lokal-TV eller lyssnar på närradion veta speciellt mycket om vad som egentligen sägs i fullmäktige.

I varje fall känns behandlingen av min motion från april i år som mer än en halv seger. Trots avslaget i kommunfullmäktige, innebär beslutet i Kommunstyrelsen att frågan måste upp på KS bord och en utvärdering göras innan något nytt gocartrace i centrum får arrangeras.

Bakluckeloppis på gågatan?

I dagens NKP står det att det ska bli bakluckeloppis på Gågatan på lördag.

Varför på Gågatan??? Varför inte på Södra Torget, som inte är någon gågata? Vem ger tillåtelse till biluppställning på Gågatan, både i detta fall och under stadsracet?

Fint främmat

Foto och copyright © : Mats Holmstrand /Nordiska Museet

Jag gick i tvåan på Hantverkshuset (snett emot Jakobsbergsskolan på andra sidan Lötälven) och året var 1961. Circus Scott skulle komma till stan och hela klassen skulle gå på cirkus. Mitt öde var dock ett annat: När dagen var inne, hade jag insjuknat i 40 graders feber och influensa.

På eftermiddagen låg jag i min pappas säng i sovrummet och vaknade av att min bror Mats (fotografen) väckte mig och frågade om jag kunde höra elefanterna trumpeta. Det kunde jag - genom den öppna balkongdörren. Han berättade att de tagit en promenad på Kungsgatan, badat i Varnan och också gått till torget och ätit.

Jag var så trött och febrig, så jag trodde nog att jag yrade, vilket jag också delvis gjorde, med eller utan trumpetande elefanter i Kristinehamns centrum!

Idag ligger Södra Torget tämligen öde, om ingen ost-, blom- eller klädförsäljare intagit torget med sin husvagn. Några elefanter klampar dock näppeligen runt och förser sig bland grönsaksstånden.

En utspridd stad har sina sidor - många hittar kanske knappt till centrum längre? Detta har dock varit en medveten strategi från planeringsavdelningens sida; att sprida ut staden. Om detta kan man tycka som man vill, men tråkigt vore det verkligen om även Wahlundsgården blev affärslokal och Broängsbadet rivs.

Hur skall man längre kunna tala om något som liknar ett levande centrum? Rådhuset är redan uthyrt på fem år till Medhelp. Vad blir nästa drag?

Möten, möten, möten

Den här veckan har det hittills varit möten varje kväll. I måndags lyssnade jag på ett föredrag på biblioteket med Erik Bengtsson om the Amish People i USA; en folkgrupp jag har varit intresserad av ända sedan jag som tonåring läste om den i National Geographic; ett folk som lyckats bevara sin livsstil ända sedan de på 1730-talet kom från Tyskland till USA som religiösa flyktingar.

I tisdags var representanter för varje parti tillsammans med KS och Skolförvaltningen inbjudna till Nybble Bygdegård för att diskutera ett ev skolbygge i Nybble. God mat och kaffe serverades och det går inte att ta miste på att föräldrarna i Nybble och även i många fall i Bäckhammar vill ha en ny skola i Nybble, vilket även en enkät visade som föreningarna i Visnum, Visnums kil och Vike genomfört. Man presenterade även ett kostnadsförslag som tagits fram av (bl a?) föräldrar.

Landsortsbor måste dessutom givetvis få likvärdig utdelning för sina inbetalda skatter som tätortsbor: Redan nu kan man sägas på många sätt vara missgynnad. Jämför bara dike och vägren med trottoar. Vilket kostar mest att sköta?

I partiet måste vi givetvis diskutera detta skolförslag noggrant) och jämföra detta med bl a Bäckhammarsförslaget), liksom i ekonomiutskottet (som har möte onsdagen den 15 oktober), så att vi i partiet kan komma fram till en ståndpunkt.

Hur som helst kommer det att bli intressant att diskutera vilka långsiktiga vinster som skulle kunna bli resultatet av en ny, energisnål skola i Nybble: Att bygga om Bäckhammars och Kärrs skolor kostar ju också pengar, liksom alla resor för skjuts av barn både i bil och buss (skolan skulle omfatta F - 7 samt fritids) hit och dit.

Att läget är bra, borde det inte råda något större tvivel om och tomten ligger där liksom bara och väntar, sedan den gamla skolan i Nybble, då Sveriges äldsta skola i bruk, lades ned.

--------------

Igår var det så dags för möte på Uroxen med en stadsutvecklare från Jönköping - har glömt hans förnamn, men efternamnet var Kruth. Både representanter från näringslivet och politiken var representerade. Mötet handlade om utveckling av Kristinehamns stadskärna. Dock fanns det ingen representation från Kristinehamns ungdomsforum med, så jag hoppas att en eller flera sådana kommer med i diskussionerna så snart som möjligt!

Diskussionerna rörde sig bl a om hur ett centrum bör utformas för att bli attraktivt och hur man skall få bort "barriärer" med långa, tomma, intetsägande väggar. En sådan vägg har vi ju faktiskt norr om Norra torget, vilket säkerligen bidrar till den ödsliga och tråkiga stämningen där.

Det betonggrå på andra sidan gör ju inte heller mycket till för att lätta upp atmosfären runt torgen. Något måste således hittas på för att dessa torg skall förmedla och ge en känsla av att vara stadens vardagsrum. Fast detta fanns det ingen betoning på alls under mötet, förutom att vi vill se torghandel där och möjligen lekplats.

Istället fanns det meningar om hur man skall ta bort delar av gågatan på Kungsgatan och göra parkeringsplatser mitt på torgen (båda).....Ja, ja, fortsättning lär följa och förhoppningsvis tar Tommy Gustavsson åt sig av alla åsikter som gavs!!

Jag menade att vi har tillräckligt med parkeringsplatser i parkeringshusen och nära centrum. Konceptet med att få tillbaka femman för parkering i Vintergatans parkering om man handlade för minst 100 kr på Hemköp i Vintergatan, tycker jag för övrigt var bra!! Få som är bilburna handlar för mindre än 100 kronor! - Varför inte sprida detta koncept till parkeringen bredvid gamla Domushuset?

Tar man bussen eller parkerar cykeln i ett cykelställ, kan man få ännu bättre förmåner: Bussbiljetten (som är lite dyrare) får man likaledes tillbaka om man handlar för 100 kr och när du ställer cykeln i ett cykelställ med särskilt lås, som du betalar 5 eller 10 kr för, kommer det när du låser ut en liten biljett som du kan handla för. Detta sa jag dock inte.

Däremot sa jag att åker man t ex till IKEA, får man även där gå en bra bit från parkeringen. Att många barnfamiljer ändå åker dit, är kanske bl a för att det finns ett bollhav och en barnparkering, där barnen tycker om att vara? Skulle något sådant satsas på i anslutning till centrum, skulle kanske barnfamiljer välja att gå dit och göra många av sina inköp. I synnerhet om de har möjlighet att lämna in barnen någon timme!

Varför inte anordna en bra barnparkering (bekostad av näringslivet och kommunen gemensamt) i det gamla badhuset, som för övrigt skulle passa alldeles utmärkt som ett kombinerat allaktivitets- och kulturhus?

Jag betonade också detta hus utmärkta läge: Nära centrum, nära gästhamnen, nära stationen, nära större vägar. Det syns och det är lätt att hitta dit. Parkeringsplatser finns redan, liksom en busshållplats i närheten (skulle kunna finnas ännu närmre!)..........Hoppas kulturhusutredningen kommer till samma slutsats! Enligt stadsutvecklaren har man för övrigt dåliga erfarenheter bl a från att lägga ett konserthus 5 km (tror jag det var) utanför en stadskärna.

Dock hoppas jag att Broängsbadet isåfall på något sätt smyckas ut. Varför inte så som Göran Östman föreslagit (se fotomontaget i vänsterspalten här bredvid)? Eller på ett liknande eller annat lika bra sätt? För särskilt roligt ser det ju inte ut idag!

Detta område måste också förbindas med t ex kvarteret Vågen eller åtminstone andra sidan Varnan. Jag nämnde att jag härom morgonen tog en promenad från Värmlandsbil vid Skaraborgsvägen till Bele. Jag sökte mig mot Lötälven och gick en uppklippt väg utmed denna och fortsatte sedan genom villakvarteren.

Jag hade gärna gått över Varnan från detta håll, men eftersom detta endast är möjligt via Presterudsvägen, tvingades jag ut på och över denna (övergångsställen saknades) för att komma vidare. Bilstråket, således. Ett naturligt gångstråk fattas.

Många tycker om att gå! Tänk även på detta och att skapa lummiga gång- och cykelstråk som förbinder stadsdelarna med varandra. Att enkelt kunna ta sig söderifrån till och från Carl Nessjars fantastiska vattenskulptur och Ölme diversehandel är väl inte helt fel??!

Det är inte bara frågan om att snabbast möjligt med bil förflytta sig från COOP till systemet vid Lyran. Detta framförde jag också igår!

Torghandel eller inte?

När jag för några veckor sedan var på väg till ekonomiutskottets avslutande möte, steg jag av bussen vid torget för att köpa en blomma som försäljaren annonserat om i NKP. Jag köpte blomman och passade på att göra reklam för blomsterförsäljningen på ekonomiutskottet.

Dock fick jag reaktionen från de socialdemokratiska politikerna att de aldrig handlade på torget om det var inresta och inte lokala försäljare, eller om det till och med var så att de bara handlade av de lokala handlarna i centrum.

Jag sa att jag tror att torghandeln även gynnar affärsidkarna i centrum; dvs dras folk till ett levande torg, så får det kringeffekter.

Ett sätt att verkligen dra folk till centrum och torget vore förstås att öppna upp Västerbron, så att även segelbåtar kan åka ända in till Kristinehamns centrum. Detta skulle säkert även sätta fart på torghandeln. Om vi skall ha en sådan, råder det dock uppenbarligen alltså delade meningar om bland stadens politiker.

En fråga är förstås det där med kvitton. Men när det gäller blomsterförsäljning, så får man inget kvitto när man handlar på åtminstone en av kommunens större handelsträdgårdar heller (ev brister i redovisningen var förvisso inte socialdemokraternas argument mot att handla på torget)!

Så - skall vi ha mer torghandel eller mindre? I Uppsala har man i många år valt: Mer! Och varför inte isåfall göra punktkontroller när det gäller redovisningen?

Personligen tror jag att torghandel är ett sätt att dra folk till stan och hålla centrum levande.
På Vaksala torg säljs ständigt frukt, grönsaker och blommor och köerna ringlar. På lördagarna är torget en stor loppmarknad, där allehanda nyttigheter kan inhandlas. Vaksala torg lever helt klart och det gör även Uppsala Centrum.

Det tråkigaste centrum jag någonsin besökt var i Tulsa, Oklahoma, och året var 1977. "Centrum" var i stort sett folktomt, eftersom det tömts på sitt innehåll och husen fyllts med kontor. Istället åkte folk till köpcentra, spridda runt Tulsa.

I Kristinehamn ska Medhelp flytta in i Rådhuset. Är vi på väg mot en utveckling lik den i Tulsa? Skall Södra Torget i huvudsak vara en arena för Gocart-åkning en gång per år eller en arena för t ex torghandel?

Vad det blir, ligger bl a i politikernas inställning till vad ett torg skall och kan användas till.